Trumps stål- och aluminiumtullar hade redan efter en vecka förvandlats till ett allmänt utpressningsförsök mot omvärlden. Tre länder har när detta skrivs undantagits från tullarna. Kanada och Mexiko med hänvisning till omförhandlingen av det Nordamerikanska frihandelsavtalet Nafta, ett annat oblygt försök av Trump att skaffa USA fördelar på andras bekostnad. Australien för att det är ”viktigt”.
Samtidigt antyder Trump att även andra länder kan slippa tullarna, om de t ex betalar mer för sitt försvar, eller annars uppför sig som USA önskar. Därtill kommer att amerikanska företag ska kunna begära undantag för kvaliteter som USA inte producerar. Här ligger risker för att länder behandlas olika, men EU lär motstå splittringsförsök.
Kanske blir det inte mer än en tumme av alltihop. Ett bombastiskt och illa genomtänkt utspel helt i Trumps stil. Men så här beter man sig inte i internationellt samarbete, och om inte annat undergräver det USA:s trovärdighet och skapar osäkerhet om vilka regler som gäller för världshandeln. Det kan försvaga den globala uppgången som också skapat nya jobb i USA.
Svarar Europa, Japan och Kina med högre tullar på amerikanska varor, drabbas USA ännu hårdare. Ståljobben är få och lär inte bli många fler av tullarna. Betydligt fler jobb står på spel om t ex amerikanska bilar och andra konsumentprodukter fördyras på utländska marknader. Alltihop drabbar de amerikanska konsumenterna. Trump riskerar att skjuta sig i foten.
Talet om strategiska intressen bakom tullarna håller inte. USA tillverkar merparten av det stål som används i landet, och resten importeras till största delen från allierade länder. Omvänt skadas USA:s strategiska intressen av att Trump behandlar nära allierade på ett närmast fientligt sätt, i stället för att samarbeta med dem mot överkapacitet och snedvriden handel.
Det kunde bland annat ha skett i de långt framskridna frihandelsavtalen TTIP med EU och TPP med elva andra länder i Stillahavsregionen. Förhandlingar som avbröts när Trump tillträdde.
Det kan inte heller vara bra för USA:s säkerhet att dra igång ett handelskrig med Kina bara några månader innan Trump ska träffa Nordkoreas ledare Kim Jong-Un. Ett surt Kina är kanske inte så hjälpsamt.
Tullarna är rätt och slätt politik. Om Trump ska ha någon chans i presidentvalet 2020, måste han behålla greppet om väljarna i de gamla industriområdena i Mellanvästern (”Rostbältet”). Tullar träder i kraft och verkar snabbt. Det ser ut som Trump gör något kraftfullt för att rädda amerikanska jobb. Det går troligen hem på kort sikt.
Även om Trump saknar stöd bland experterna (hans egen ekonomiska rådgivare har avgått i protest), i kongressen och i näringslivet i allmänhet, står han inte helt ensam. Den amerikanska extremhögern håller på att göra globalisering till ett skällsord, med otäck antisemitisk underton. Trumps ekonomiska agenda är starkt influerad av extremhögerns syn på världen.
Det blåser sådana vindar även i Europa, och det gäller att behålla lugnet. Det gjorde vår statsminister när han härom veckan besökte USA. I stället för att angripa Trumps tullar rakt av, framhöll Löfven att Sveriges ekonomiska framgångar, som Trump motvilligt erkände, bygger på frihandel och konkurrens. Mer behövde inte sägas. Ett litet exportberoende land ropar inte på skyddstullar när konkurrensen hårdnar. Vi skärper stålet!
Hur som helst tog Löfven väl hand om våra nationella intressen i USA i väntan på EU:s svar på ståltullarna. Som måste märkas i USA, men inte får öka protektionismen i världen.