I fredags kväll kom nyheten, som borde fått alla att sätta fredagsmyset i vrångstrupen, men som i stället försvann bland Idol-vinnare och spexande gäster i Doobidoo.
”Världen går mot 2,7 graders uppvärmning”, löd nyhetsrubriken.
Efter en sommar med rekordvärme och skogsbränder i många delar av södra Europa och kraftiga översvämningar i vårt eget land börjar vi på allvar förstå effekterna av ett förändrat klimat.
Superextremväder – som regn och översvämningar, eller hetta, torka och skogsbränder blir allt vanligare. Och det drabbar oss alla.
FN-rapporten som släpptes på fredagen visar bland annat att utsläppen av växthusgaser kommer att öka med 16 procent till 2030. Långt ifrån den minskning med 45 procent som behövs för att nå Parisavtalets mål om 1,5 grader.
Takten i omställningen måste öka. Och det fort. Effekten av en temperaturhöjning upp mot tre grader skulle innebära slutet för den mänskliga civilisationen, eftersom merparten av jordens ekosystem då kommer att kollapsa.
Det är lätt att misströsta, tänka att det är omöjligt att stoppa utvecklingen men i mina öron ekar den före detta FN-diplomaten Christiana Figueres uppfodrande ord; ”omöjligt är inte fakta, det är en inställning”.
Tidigare samma dag hade Figueres, Parisavtalets chefsarkitekt, tilldelats Dag Hammarskjöld-priset och inför en coronaanpassad skara, på länk från hemlandet Costa Rica, spänt ögonen i oss och konstaterat att vi lever i ett avgörande decennium och att avgörandet är vårt.
Vi kan vara likgiltiga, stoppa huvudet i sanden och intala oss själva att ansvaret är någon annans. Vi kan förtvivla och förlamas av känslan av att det är omöjligt. Eller, vi kan anta utmaningen.
Kostnaderna för miljöförstöring och exploatering av naturresurser är idag minimala, både ekonomiskt och juridiskt. En växande världsopinion utmanar nu världssamfundet att kriminalisera storskalig miljöförstörelse, så kallad ekocid.
I juni nästa år bjuder Sverige in världen till en miljökonferens. Den svenska regeringen bör ta tillfället i akt och gå i täten för att storskalig miljöförstöring blir ett internationellt brott. Genom att minska straffriheten och göra det kostsamt att förstöra människans livsbetingelser sätts ramar för mänskliga aktiviteter inom gränserna för naturens lagar.
Mänskligheten står inför sin allra största utmaning. Omöjligt? Inte alls. Om vi på allvar är beredda att anta utmaningen. Låt oss inspireras av Dag Hammarskjölds ord; Vi väljer inte ramen för vårt öde. Men vi kan ge den dess innehåll.