Retorik och verklighet
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
När Obama deklararerar att USA "inte för och aldrig kommer att föra krig mot islam", så ser muslimerna något annat. De ser ett USA som invaderar muslimska länder, som Irak och Afghanistan, och som bekämpar islamistiska grupper där och i Pakistan. Grupper som har en religiös agenda, men också en nationell. Ibland också en social och ekonomisk agenda, som till exempel Hizbollah i Libanon och Hamas i Palestina.
Dessa rörelser har trots sina olikheter under Bush buntats ihop till en enda gentemot "väst" fientlig grupp och stämplats som terrorister.
Obama förklarar att palestinierna har rätt till en egen stat, han kräver att de israeliska bosättningarna på Västbanken stoppas och han lovar att bli mer kritisk mot Israel än sina föregångare.
Palestinierna välkomnar dessa deklarationer, men de kan inte blunda för verkligheten: Att Israel fortsätter att bygga ut sina bosättningar på annekterad arabisk mark, och att det amerikanska stödet till Israel fortsätter.
Det här är en konflikt som i hög grad vållats av amerikansk utrikespolitik genom åren, och det är bara USA som kan vrida utvecklingen rätt.
Obama är en intelligent ledare, den bästa USA haft på år-
tionden, och han är en briljant talare. Men han måste se upp så att han inte fastnar i sin egen retorik.
Ord och handling måste hänga ihop, om han ska bli trovärdig. Han måste våga utmana de krafter inom och utanför USA som tjänar på fortsatt spänning.
Egypten är ett annat land där USA:s politik hittills inte hängt ihop. Egypten är en stenhård polisstat, ökänd för tortyr och andra brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots detta fortsätter USA att stödja regimen Mubarak, ekonomiskt och militärt.
Att Obama valde att framföra sitt budskap till den muslimska världen från ett universitet i Kairo kan tolkas som ett stöd till de reformvänliga krafterna i regionen. Andra lär se det som ytterligare en eftergift åt Mubarak.
Sanningen är väl att Obama inte hade så många platser att välja på. Han kunde ju inte framföra sitt fredsbudskap till muslimerna från det ockuperade Jerusalem.