Kris för s i Europa
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Medan vänstern gått starkt framåt i Latinameria och i viss mån även Afrika och Asien och nyligen återkommit till makten i Australien, befinner sig socialdemokratin i Europa i kris. Bara 8 av EU:s 27 medlemsländer leds i dag av socialdemokrater eller socialister, och flera av dem samarbetar dessutom med högerpartier.
Tyskland är ett exempel på hur socialdemokratin helt enkelt kapitulerat inför svårigheterna. I stället för att satsa på att ta tillbaka kanslersposten som förlorades helt i onödan 2005, ägnar sig de tyska socialdemokraterna åt att byta partiledare, skrämma bort sina gamla gröna bundsförvanter och gräla om huruvida man ska samarbeta med vänstern (Die Linke) eller inte. Medan regeringschefen, kristdemokraten Angela Merkel, skördar de politiska vinsterna av saneringspolitiken.
I Storbritannien regerade Tony Blair sönder Labour innan han överlämnade ledningen till Gordon Brown. Denne begick sedan misstaget att inte utlysa nyval medan han fortfarande var populär. Nu är Labours opinionssiffror i botten och få ger Brown en chans i det val som måste hållas senast nästa vår.
I Frankrike tror Ségolène Royal fortfarande att hon är kallad att frälsa socialisterna, fast hon förlorade stort mot Nicolas Sarkozy. I Italien upplevdes vänsterregeringen under Romano Prodi som så kraftlös att italienarna kallade in den gamle fifflaren Silvio Berlusconi igen.
Socialdemokratin saknar viljan att regera, för att den inte vet vad den ska regera på, annat än allmänt socialliberalt tankegods. Allt medan klassklyftorna ökar, även i tidigare jämlika länder. Rättviseperspektivet lyser med sin frånvaro både nationellt och internationellt. Man vågar inte ens stå upp för demokratin i Mellanöstern.
I det politiska tomrum som socialdemokratin efterlämnat, kan politiker som Berlusconi och Sarkozy, för att inte glömma Reinfeldt och Björklund, framstå som fräscha nytänkare.