I efterspelet till kuppförsöket i Brasilien har flera personer nära knutna till landets säkerhetsmyndigheter arresterats. Det gäller bland annat en tidigare chef för militärpolisen, som misstänks för direkt inblandning i stormningen av kongressen och presidentpalatset.
Det bekräftar bilden från själva kuppförsöket, då polisen som skulle bevaka byggnaderna tycks ha tagit fikapaus just när människor vällde in.
På bilderna från Brasilia syns också flera poliser som är direkt delaktiga i stormningen.
Under de senaste dagarna har många analytiker påpekat att det finns stora likheter mellan händelserna och de högerextrema konspirationsteorier som under de senaste åren drivit fram våldsamma kuppförsök i Brasilien, USA och Tyskland.
Först och främst bygger dessa rörelser på en stark tro att en ond kraft är på väg att ta över landet. Ofta handlar det om att en liberal elit är på väg att kasta omkull allt med hjälp av invandrarna.
Förstås en alldeles nipprig tanke, men uppenbarligen fungerande.
Men rörelsens mobiliseringskraft bygger också på tanken att det finns personer i ”eliten” som står på deras sida.
Teoribildningen kring Qanon-rörelsen i USA handlar om detta. Att det sitter någon nära makten och skickar ut hemliga meddelanden om när det är dags att göra uppror mot etablissemanget.
I både USA och Brasilien kan det alltså ha legat något bakom detta.
I alla fall finns det helt uppenbart eliter i dessa länder som tycker att det vore en bra idé att kasta omkull valda regeringar genom våldsamma upplopp.
Intressant nog påminner detta om en av de få svenska exemplen på något liknande.
Det var länge sedan nu.
På sommaren 1931 avslöjades att en grupp svenska officerare, flera som tidigare arbetat inom försvaret och personer med koppling till den växande fascistiska rörelsen hade startat en frikår. Den fick namnet Munckska kåren, efter generallöjtnant Bror Munck.
De som ingick i kåren var övertygade om att ett kommunistiskt maktövertagande var nära förestående i Sverige. De beväpnade sig med pistoler och gevär och gjorde sig redo att agera. Polismästaren i Stockholm, Gustaf Hårleman, hade godkänt deras beväpning.
Efter avslöjandet avväpnades kåren. Det blev inga våldsamheter.
Men vissa saker består över både geografiska avstånd och tid. Så även konspirationsteorier.