Vad händer 2014? I Europa? I Mellanöstern? Med världsekonomin? Med miljön och framstegen?
Omöjligt att veta, men här är några ledtrådar.
Europa. EU ska under 2014 ledas av Grekland och Italien. Två länder som knappt kan styra sig själva. Det säger en del om hur illa EU fungerar idag.
Men till våren är det val till ett EU-parlament med större befogenheter och nya kommissionärer ska utses. Låt oss hoppas att vi då får ledare som kan ge Europa ett ansikte.
Ekonomin. Merkel och andra politiker som har Lyckoslantens Spara och Slösa som enda ekonomiska förebilder lät det lilla Grekland med två procent av Europas BNP bli tuvan som så när välte hela eurolasset.
Socialdemokrater i tyska regeringen och en rödgrön regering i Sverige kan stärka de progressiva krafterna i Europa.
Mellanöstern. Här blir det blir det värre, innan det blir bättre. Folkmordet i Syrien fortsätter, Libanon dras in i kriget och våldet i Irak ökar. I Egypten stärker militärdiktaturen sitt grepp om makten, sedan demokratin krossats.
USA:s närmande till Iran och försök att förhandla fram en uppgörelse mellan israeler och palestinier är ljuspunkter.
USA. Obamas opinionssiffror är nu så låga att de bara kan vända uppåt 2014. Republikanerna är dess bättre lika impopulära och det blir troligtvis inga avgörande förändringar i höstens kongressval.
Den amerikanska ekonomin ser bra ut inför 2014. Men USA:s masspioneri fräter på Obamas anseende, och undergräver demokratin i världen.
Kina och Japan. Kinas nye ledare Xi Jinping vill ha mer marknadsekonomi och inhemsk välfärd, dock utan att släppa på partidiktaturen.
Japans nye ledare Shinzo Abe försöker få igång den stagnerande ekonomin genom massiva satsningar. Rustar och bråkar med Kina om några klippöar. Allvarligt, men än så länge mest tuppfäktningar.
Världen i övrigt. Brasilien och Indien, som båda ska hålla val under 2014, hämtar för tillfället andan. I stället dras kapitalet till länder som bara står i början av sin utveckling.
Men bakom de fina BNP-talen i en del afrikanska länder döljer sig en skamlös exploatering av olja, mineraler och jordbruksmark.
Miljön och framtiden. När Kina och västerländska företag arrenderar mark i Afrika, handlar det om en fortsatt ohållbar överkonsumtion i den rika världen. Inte om att lindra svälten i fattiga länder.
Men barnadödligheten minskar, fler lär sig läsa och den extrema fattigdomen minskar. Så allt är inte hopplöst.