Rysslands president förhandlar med Nordkorea om att köpa vapen. Den uppgiften, som spreds tidigare i veckan, visar två viktiga saker.
För det första att Ryssland är ett besvärligt läge i Ukraina. Det som skulle bli en enkel seger har slutat i ett ställningskrig där båda sidor förbrukar massor av vapen i ett blodbad som skördat nästan 100 000 dödsoffer.
USA och EU förser Ukraina med vapen, men hittills är det bara Iran som öppet stött den ryska sidan, genom att leverera drönare.
Att Putin känner ett behov av att vända sig till världens kanske främst skurkstat, det utfattiga men välbeväpnade Nordkorea, betyder att landet börjar få slut på militära resurser. Och samtidigt skördar Ukraina vissa framgångar i sin offensiv för att bryta igenom det ryska försvaret.
För det andra visar det att världen verkligen är på väg in i ett nytt kallt krig, med USA och EU på ena sidan och Kina och Ryssland på den andra.
Men det avgörande för den nya, globala konfliktlinjen är inte hur Nordkorea ställer sig, för det är ungefär lika svårt att räkna ut som att gissa om solen går upp i öster.
Den stora frågan är hur de stora länderna i Afrika och Latinamerika agerar. Och tyvärr finns det mycket som talar för att de hellre ställer sig på den anti-demokratiska sidan.
Nyligen samlades det så kallade Brics-mötet i Sydafrika.
Brics består av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Dessa länder har cirka 3,5 miljarder invånare och står för en fjärdedel av den globala ekonomin.
Putin kom inte till mötet. Sydafrika är med i Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och dess regler hade krävt att Sydafrika skulle gripa Putin. Men Ryssland representerades av utrikesminister Lavrov och Putin fick tala till mötet över en digital länk.
Det är uppenbart att Brics-länderna vill hålla sig väl med både Ryssland och Kina och att de inte bryr sig nämnvärt om Putins anfallskrig mot Ukraina.
Här finns också Europas och USA:s imperialistiska förflutna med i bilden. De stora länderna i Syd litar inte på oss här uppe i det demokratiska norr.
Men än så länge är det en öppen fråga. Även i Afrika och Latinamerika har man börjat känna av Kinas allt mer imperialistiska globala ambitioner.
Och jag tänker att de – innerst inne – måste känna igen ett imperialistiskt krig som det Ryssland nu bedriver i Ukraina.