Den 7 mars 2011 tog mitt yrkesliv en ny vändning. Helt plötsligt var jag heltidspolitiker och inte längre universitetslektor i entreprenörskap och innovation. Att få vara med och påverka Sveriges utveckling inom främst närings-, och energipolitiken kändes oerhört stimulerande och utmanande. Att börja som riksdagsledamot var således ett självklart beslut.
Men alla mynt har en baksida. Jag visste att under tiden i riksdagen så kommer min professionella kompetens som lärare och forskare att nedgå som en följd av att man inte på daglig basis följer med i kunskapsutvecklingen. Jag bestämde mig för att göra mitt bästa och att samtidigt fundera ut på vad jag ville göra efter valet 2014.
För att kunna driva Norrbottensfrågor effektivt så gäller det att föra en dialog med medborgare, företag, kommuner och organisationer. Detta är nog den mest berikande delen av riksdagsuppdraget. Alla intryck och erfarenheter man får ta del av är ovärderliga.
Under höstens resor har jag möts av många synpunkter kring transporter och möjligheterna till att driva företag. Oppositionens förslag på kraftigt höjd drivmedelsskatt samt kilometerskatt på lastbilstransporter gör det inte lättare att leva i Norrbotten, tvärtom.
Allt i butikerna blir dyrare och det slår mot jobben då företagen får en konkurrensnackdel. Ett av oppositionspartiernas förslag om att avveckla två kärnreaktorer leder till höjda elpriser. Detta uppskattas inte på pappersbruken i länet som redan idag har det tufft som en följd höga råvarupriser.
I somras bestämde jag mig för att kandidera för en ny period. Mitt ställningstagande var ganska enkelt. Tiden i riksdagen har varit stimulerande och viktigast av allt jag har fått gehör och ökat förtroende för de frågor jag drivit.
Min största politiska prioritering består, Sverige och Norrbotten ska bli än konkurrenskraftigare så att fler människor kan komma in på arbetsmarknaden. Fokus skall vara på ett attraktivt näringsliv där det underlättas för entreprenörer och företagande.
Finns det inga företag så finns det inga arbeten! Det är bara så vi kan skapa resurser som behövs för den gemensamma välfärden.
Det kan låta självklart, men det finns tyvärr väldigt många där ute som är tveksamma både till företag samt fri konkurrens. Det är dessa människor jag skall försöka omvända fram till valet 2014.