Ändra systemet med nämndemän i domstolarna

Tre Sverigedemokrater i samma migrationsdomstol visar att frågan bör utredas.

Hanif Jafari förvånades över att tre Sverigedemokrater satt i samma nämndemannagrupp i migrationsdomstol. Foto: Privat & Johan Wingborg.

Hanif Jafari förvånades över att tre Sverigedemokrater satt i samma nämndemannagrupp i migrationsdomstol. Foto: Privat & Johan Wingborg.

Foto: Johan Wingborg

Politiskt system2024-04-09 06:00
Detta är en ledarkrönika. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Hur kan vi ha ett system som gör att tre nämndemän i ett mål i Migrationsdomstolen alla kommer från Sverigedemokraterna?

Och att dessa tre sedan kör över den utbildade juristdomaren och beslutar att en ung man från Afghanistan inte ska få sin sak prövad. Han ska utvisas.

Det låter faktiskt helt bisarrt men det är ett verkligt fall. 

Hanif Jafari kom till Sverige 2013. Han tillhör den hazariska gruppen, som förföljs av både talibanerna och IS. Han har numera ett arbete i Sverige och är fullt intregrerad i det svenska samhället. Migrationsverket vill återförvisa honom. I mars prövade Migrationsverket hans fall och beslutade att verkets bedömning ska gälla.

Hanif Jafari ska utvisas. 

Juristdomaren var av en annan uppfattning. Han röstade för att pröva Migrationsverkets beslut.

Men de tre nämndemännen röstade ned honom. Alla tre kom från Sverigedemokraterna.

En av de aktuella nämndemännen har varit mycket aktiv med att dela inlägg i sociala medier om att invandrare bör återvända till sina gamla hemländer och att det krävs en politik för återvandring. Han har bland annat delat ett inlägg om just afghaner.

Är det verkligen en person som tillsammans med två partikamrater ska sitta i en migrationsdomstol och avgöra en ung människas livsöde?

Nämndemän är med och dömer i olika mål tillsammans med en juristdomare. Syftet med systemet är att bidra med insyn i domstolen men också att de ska bidra med andra perspektiv. En nämndeman nomineras via politiska partier, men uppdraget är opolitiskt.

När domstolen lottar vilka som ska sitta med vid ett mål tar de inte hänsyn till vilket parti som nominerat dem.

De ska ju agera opolitiskt.

Det här fallet visar att något är fel. 

Och det finns fler exempel. Under 2015 visade en studie att sannolikheten för att få bifall i ett asylärende ökar om en nämndeman från Vänsterpartiet, Miljöpartiet eller Kristdemokraterna deltar. Sannolikheten sjunker dock om en nämndeman är från Sverigedemokraterna.

Folklig närvaro i domstolarna är en viktig sak. Det anser de flesta demokratiska stater. Hur det exakt sak utformas är en annan fråga. 

Modellen att partierna utser representanter härstammar från idén att det är just partierna som är bäst på det. Men det är full tänkbart med andra lösningar. 

Det är dags att utreda den frågan.