Under Socialdemokraternas distriktskongress på Hotell Nordkalotten Luleå 9 april var landstingspolitikern Håkan Bäckström (S), Kiruna, flitig som en arbetsmyra.
Ute i foajén delade han ut underlaget "Akutkirurgi.nu", som tagits fram av samrådsgruppen för Kiruna som består av representanter för LKAB, Rymdbolaget, Kiruna kommun, Gruvtolvan, Företagarna och näringslivsbolaget Progressum.
"Det här ska du läsa", sa Bäckström. Det har jag gjort.
Det är en ambitiös, konstruktiv och framtidsinriktad liten skrift som visar på möjligheterna för både sjukvården i Kiruna och kommunen som sådan.
Det är massor på G i gruvnäringen. Men det sker även mycket i rymdverksamheten och besöksnäringen.
Därför gäller det att samhällsservicen (inklusive sjukvården) är på topp. God samhällsservice är en tillväxtfaktor.
Som samrådsgruppen skriver: "För samtliga näringar är ett akut omhändertagande, dygnet runt, en hygienfaktor ... och affärskritiskt för tillväxten".
I och för sig är det begripligt att landstinget ser över sina kostnader. På 15 år har invånarantalet i Norrbotten minskat med omkring 18 000 personer.
Det är ett befolkningstapp som motsvarar en kommun av hela Gällivares storlek.
Utvecklingen påverkar både kommuner och landsting.
Färre invånare betyder färre skattebetalare, minskade statsbidrag och minskat underlag för vården.
Till detta ska läggas andra saker som komplicerar tillvaron i sjukvårdspolitiken.
Det fria vårdvalet, som infördes 1 januari 2010, har (hittills) inneburit att 18 500 norrbottningar valt att lista sig hos privata vårdcentraler. Det betyder mindre resurser och minskat underlag för landstingets egna vårdcentraler.
Förslaget från regeringens utjämningskommitté innebär ett bortfall på 50 miljoner kr för landstinget i Norrbotten. Det är inga felräkningspengar. 50 miljoner kr motsvarar ungefär två medelstora vårdcentraler!
Under en lång följd av år har vi nu haft en regeringspolitik som prioriterat skattesänkningar före offentlig konsumtion. Under förra mandatperioden sänktes skatterna med 100 miljarder (hundratusen miljoner) kronor. Det motsvarar driften av all landstingsverksamhet i Norrbotten (sjukvård, folktandvård, kollektivtrafik - hela rubbet) under 16 år!
Landstingsledningen har således ingen avundsvärd uppgift. Bistra ekonomiska realiteter och befolkningsförändringar tvingar fram impopulära besparingar.
Det är inte undra på om somliga landstingspolitiker tappar humöret och går i taket. Det är förklarligt om än inte försvarligt.
Men oron för akutkirurgin i Kiruna måste ändå förstås. Det är inga stollar som ingår i samrådsgruppen i Kiruna. Det är lokala samhällsbärare från fack, kommun och näringsliv.
Till exempel är LKAB:s gruva en stor arbetsplats i kommunen. Och ibland drabbas denna arbetsplats av olyckor.
"En ambulans som kallas till Kirunagruvan kan ha en färdväg på över en timme ner innan den drabbade tas om hand. Sedan väntar en timmes bilväg upp igen. Att i det läget addera restid är ett högt spel med människoliv, där besparingar ställs före människors säkerhet", skriver samrådsgruppen i Kiruna.
Gruppen vädjar därför till beslutsfattarna "att titta på de realistiska alternativ som finns och som både bevarar akutkirurgin, utvecklar landstinget och stöttar tillväxten i hela länet."
Håkan Bäckström, Stig Starlind och andra Kirunapolitiker har gjort vad de kunnat för att kanalisera synpunkterna in i landstingspolitiken.
Under arbetarrörelsens 1 maj-firande i Kiruna slog dessutom kommunalrådet Kristina Zakrisson, Kiruna, ett slag för vården i gruvkommunen.
"Sjukvården i Kiruna kan inte handla om de ynka kronor som kirurgiförslaget beräknas ge", sa hon bland annat.
Men i S-landstingsgruppen röstades kravet från Kiruna ned med röstsiffrorna 27-2. Det betyder att det inte ser så ljust ut för Kirunakraven inför landstingsstyrelsens möte 31 maj.
Oavsett hur det går med akutkirurgin på mötet 31 maj krävs dock fortsatt diskussion för att utveckla sjukvården i Kiruna.
I sin rapport visar samrådsgruppen att det finns många idéer och modeller för att utveckla vården i Kiruna. Det är ett arbete som måste fortsätta även efter 31 maj - oavsett vilket beslut som fattas i landstingsstyrelsen.