Jag är inte särskilt förtjust i debatter. Min bild är väl inte alltid korrekt men jag vill inte höra den ena anklaga den andra för allsköns elände varpå den andre svarar nåt i stil med ”jamen-du-rå”. Följt av statistik som bevisar att det var den andre som hade rätt!
Jag tror att vi istället behöver bli skickligare på att beskriva det samhälle vi vill ha. ”Det här är min bild – hur ser din ut?”
För vad jag ser är att människor idag inte får ihop medias bilder. Å ena sidan säger finansministern att Sverige går som tåget (dålig liknelse, jag vet) och å andra sidan matas vi med bilder av felbehandlingar inom vården, ungdomar i missbruk, dålig mat inom äldreomsorgen, sjunkande skolresultat osv.
Hur går det ihop? Vem ljuger?
Hans Rosling – frid över hans minne – beskrev i dansk TV hur man inte kan visa en sann bild genom att lyfta fram utvalda delar – oftast katastroferna.
Journalisten försökte säga att ”allt vi visar är ju sant” men Rosling kontrade med att slänga upp benet på bordet och säga ”om ni visar en bild av min sko och den är ful så är det inte en sann bild av hela mig”.
Vi matasmed brottstycken. Det är mycket mer säljande med elände än motsatsen.
En och annan – Leif GW Persson gjorde en insats i förra veckans sändning av Veckans Brott när han hyfsade till bilden av kriminaliteten bland invandrare – försöker visa en mer heltäckande, rättvisande bild. Och jag önskar att alla förhöll sig till detta.
För det är viktigt. Om bilden av vårt samhälle är att ”vi har det dåligt och det håller på att bli värre och snart vågar man inte gå ut och det är INGEN som bryr sig om landsbygden” så blir det lätt att sälja de enkla lösningarna. ”Om bara DE försvann skulle Sverige må bra igen, då skulle vi ha råd med allt och alla andra skulle få det bättre”. Sådana påståenden som man behöver kolla om de egentligen hänger ihop. Vad som verkligen har betydelse och är sant. Som att det är värt att vi kämpar för att ta våra ungdomar genom skolan så att de får arbete. Att kriminalitet har mer att göra med förhållandena runt omkring i din uppväxt än var du råkar vara född.
Jag behöverbli skickligare på att måla bilderna av hur jag vill att framtiden ska se ut. För att locka till inflyttning, företagande, känslan av att här är allt möjligt och här är det gott att leva.
Jag berättar att våra barn gör bra ifrån sig i skolan, att vi serverar fantastisk mat till både unga och gamla och att människor känner sig trygga här. Men det räcker inte. Visionerna behöver bli tydligare.