Vinterstudion är avvecklad för säsongen. Det är skönt för oss aktiva att få en paus. Snart nog inleds fotbolls-EM för män (8 juni - 1 juli) och sedan sommar-OS i London (27 juli - 12 augusti). Inför alla dessa kraftprov behöver man pusta ut.
Även Veckans brott med Leif GW Persson och Camilla Kvartoft har tagit en paus. Programmet ligger i tittartoppen och slår med dunder och brak ut efterlyst i TV 3, där förre justitieministern Thomas Bodström (S) är det stora affischnamnet. Att Persson och Bodström verkar ha lite svårt för varandra gör ju inte det hela sämre.
Det största minnet från den sportsliga vintersäsongen var när Marcus Hellner från Gellivare Skidallians klev förbi Petter Northug i slalombacken i Tour de Ski. Och sedan kan man inte annat än beundra Marit Björgen från Trondheim, den segerrikaste skidåkaren i historien. Men även skidskytten Tora Berger från Meråker, som drabbades av cancer men kom tillbaka, är värd all beundran.
Det går bra för Socialdemokraterna i alla opinionsundersökningar. Under Stefan Löfvens ledning har S återtagit platsen som landets största parti och de rödgröna har i många undersökningar en majoritet.
Löfven har valt att ligga mycket lågt och av opinionsresultaten att döma är det en klok linje. Efter kalabaliken kring Juholt tror jag också att det inom rörelsen finns en starkare vilja att tona ned interna meningsmotsättningar.
Framgångarna för Socialdemokraterna har till viss del dolt svårigheterna för Centerpartiet som kajkar på kring fem procent. Uppgången efter valet av Annie Lööf hösten 2011 var högst tillfällig. Om Centern väljer att profilera partiet hotas sammanhållningen i alliansen. Vänsterfalangen i partiet, en tid mycket högljudd, tycks ha avvecklat sig själv - men var det inte kärnkraften som skulle bort?
När riksdagen härom veckan röstade om ett förbud mot uranbrytning i Sverige valde Centerns riksdagsgrupp att säga nej. I detta beslut kan man finna en förklaring till partiets enorma svårigheter. Man säger en sak och slår sedan följe med Moderaterna.
Riksdagsman Per Åsling (son till den gamle industriministern) kallas av en skribent på Radio Jämtlands hemsida för Shahen av uran. Mycket fyndigt! Men det blir knappast strålande tider när Åsling ska möta sina väljare 2014.
"För Socialdemokraterna bör tiden ha kommit att på ett mer förutsättningslöst sätt än hittills pröva frågan om Sveriges roll som vapenproducent och vapenexportör. Det finns gränser för hur långt realpolitik och ekonomiska intressen kan tillåtas övertrumfa grundläggande politiska mål och värderingar."
Det skriver S-kvinnornas ordförande Lena Sommestad på sin hemsida (http://lenasommestad.wordpress.com). Det är bara att instämma.
Att Sverige ligger så högt som elva på listan över världens vapenexportländer är föga hedrande. Och nog finns det skäl att misstänka att mer bråte kommer att flyta upp till ytan.
I bland heter det att Sverige av säkerhetspolitiska skäl måste sälja vapen. Men man kan vända på det: den bästa säkerhetspolitiska investeringen kan vara att kraftigt begränsa vapenexporten. Ingen kan få mig att tro att kulor och krut till diktaturregimen i Saudiarabien stärker den svenska säkerhetspolitiken. Däremot stärker exporten kassorna vid en del svenska vapensmedjor.
I debatten sker en olycklig sammanblandning av landets intresse och företagens.
IT-jätten Tieto ska minska personalstyrkan med över tusen personer. Efter det kärva beskedet steg aktien, läser jag i DN. Det tragiska är att samma principer gäller även inom vård och omsorg.
Medan de pratar vårblommor i tevesoffan pulsar hunden omkring i snön ute på tomten. Och den stora frågan är inte om tussilagon ska titta fram utan om skoterspåren och isarna ska hålla till påsk.
Kom ihåg tidsomställningen på lördag. Man ställer fram utemöblerna på våren och ställer också fram klockan en timme. Om man inte har några utemöbler går det bra att använda attrapper.
För övrigt så måste mobilerna ha bidragit till att sänka urbranschen. Nio av tio tittar i mobilen när man frågar vad klockan är.
Ha en trevlig vårvinterhelg i Norrbotten!