Vår största folkrörelse
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
På den borgerliga kanten kommer tillställningen att beskrivas som en kongress i en krisbransch. Marknadsliberalerna kommer att tala skadeglatt om fackets medlemstapp och om att den moderna människan efterfrågar individuella lösningar, inte kollektiv organisering.
Och det är visserligen sant att både LO och TCO har tappat medlemmar - främst som en följd av regeringens besparingar i a-kassan och slopandet av avdragsrätten för fackföreningsavgiften. Men det är lika sant att fackföreningsrörelsen fortfarande är vår överlägset största folkrörelse.
De femton LO-förbunden rymmer omkring 1,7 miljoner medlemmar. Fortfarande anser undersköterskor, bilmekaniker och handelsanställda att det är mödan värt att organisera sig fackligt för att förbättra löner, arbetsmiljö och andra arbetsvillkor.
Ryktet om fackets död är överdrivet.
Den fackliga rörelsen har en väl utbyggd lokal verksamhet i hela landet. Det finns tusentals lokala klubbar och sektioner.
Ungefär 73 procent av alla svenska löntagare är med i en facklig organisation.
Det finns hundratusentals svenskar som är fackligt förtroendvalda på lokal nivå. Vanligast är rollen som skyddsombud, styrelseledamot eller arbetsplatsrepresentant.
De borgerliga nidbilderna av facket, som en toppstyrd pamporganisation, är fjärran från verkligheten.
Det finns visserligen många fel och brister i facket, men det finns fortfarande en stark folklig och lokal förankring för de fackliga idéerna och kraven. Det är för tidigt att räkna ut facket.
Den gamla fackliga sannningen gäller fortfarande: Tillsammans blir vi starkare. Ensam är svag.