"Vänta- och se"-regeringen
Hanteringen av krisen går i snigelfart.
Nästan en halv miljon svenskar går arbetslösa.
Foto: Ingvar Karmhed / SvD / SCANPIX
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Jämfört med brådskan att genomföra systemförändringarna på arbetsmarknaden har dock hanteringen av krisen gått i snigelfart.
I krisen gäller " vänta och se" snarare än handling. Passiviteten framställs därtill som höjden av ansvarstagande.
"Vänta och se" är en strategi som passar mycket väl in i en nyliberal ideologi.
Framför allt moderaterna anser ju att staten och samhället ska gripa in så lite som möjligt i samhällsekonomin. Istället är det marknadskrafterna som ska verka.
Det är därför som statsministern gör klart att krisande företag inte ska förvänta sig hjälp av staten. Arbetslösa ska jaga jobb som inte finns istället för att få hjälp att öka sin kompetens.
Att lyfta fram de berördas eget ansvar är absolut inte fel. Aktieägare som tar stora risker måste bära konsekvensen av sina misslyckanden. Företag ska inte få smita ifrån sitt sociala ansvar.
Men det är ju inget antingen eller. När regeringen hänvisar till andras resurser istället för att själv gå in med insatser då begränsas möjligheterna att bekämpa krisen framgångsrikt.
När snart en halv miljon svenskar går arbetslösa är "vänta och se" en oansvarig hållning.
Under stort buller och bång gick näringsminister Maud Olofsson ut och lovade att hjälpa bilindustrins underleverantörer med lån. Efter ett halvår kan konstateras att inte en enda krona har betalats ut.
"Regeringens hårda regler för undsättningslånen är närmast skandal", säger förre Saab-chefen Peter Augustsson.
Finansminister Anders Borg gick i höstas ut med hårda ord mot de banker som inte anslutit sig till garantiprogrammet. Men ett halvår senare är fortfarande programmet frivilligt och bara två av storbankerna har gått med.
Allra mest skadlig är regeringens "vänta och se"-attityd när det gäller att få fart på den svenska ekonomin. En lång rad ekonomiska bedömare - senast Konjunkturinstitutet i sin nya rapport - anser att ekonomin behöver stimuleras ytterligare omgående.
Anders Borg väljer istället att vänta och se.
Det är intressant att jämföra med debatten i USA. Trots att Obama-administrationen satt in betydligt mer långtgående stimulanser än Sverige får den kritik av flera bedömare för att göra alldeles för lite.
När nu den värsta krisen verkar vara över ser en del ekonomer risk för att krisåtgärderna avvecklas alldeles för snabbt och att vi därför kan få en andra nedgång av konjunkturen.
Det var precis vad som hände under 1930-talsdepressionen. Forskningen anser numera att krisens kraftiga genomslag inte i första hand berodde på passivitet utan på att stimulanspolitiken avvecklades alldeles för tidigt.
Om vi fortfarande har kvar regeringen Reinfeldt 2010 - hur skulle den då hantera en andra krisvåg?
Vänta och se.