Det talas mycket om den europeiska vänsterns problem just nu. Och visst har socialdemokratiska partier det tufft i många länder, inte minst i Sverige.
Men om vänsterns partier haft svårt att göra sig gällande så är det inte samma sak som att vänsterns idéer tappat mark. Tvärtom, under 2011 har de faktiskt fått ökad spridning.
Det märks bl a på högern i Europa. Även om den nya högern i viktiga frågor står kvar på sin kant har den samtidigt givit upp sitt rabiata motstånd mot den moderna välfärdstaten.
I Sverige talar Fredrik Reinfeldt om att välfärden måste värnas och i Storbritannien gick David Cameron fram med paroller om en höger som bryr sig om. I Frankrike driver Nicolas Sarkozy vänsterkravet på beskattning av finansiella transaktioner.
Det här är förstås mycket av läpparnas bekännelser. Men bara det faktum att högern känner sig tvungen att låna politiskt språk från vänstern visar att något har hänt.
Den största förändringen gäller kanske synen på kapitalismen och marknadskrafterna.
Även om de senaste årens finanskriser inte direkt gynnat vänsterpartier så har debatten radikalt förändrats.
Plötsligt uttrycker tidigare helliberala ekonomer och politiker stora tvivel om de system som de under decennier heligförklarat.
I dag råder stor enighet om att avregleringen på finansmarknaderna var ett stort misstag som bara ledde till att instabiliteten ökade.
Föreställningen att marknaderna kan sköta sig själva är död.
Men också grundläggande inslag i dagens företagande ifrågasätts.
"Näringslivet går igenom en period av rå nykapitalism. Dagens girighet står i kontrast till de stora industriella dynastierna som förvaltade långsiktigt och med ansvar för alla intressenter", skrev industrilegendaren Pehr G Gyllenhammar i en debattartikel i Dagens Industri (17/11 2011).
Dagens Industri pekade själv i en ledare på att kortsiktighet, högt risktagande och flockbeteende satt tillväxten i hela samhället på spel.
Plötsligt talas det också om jämlikhet som ett viktigt mål för den ekonomiska politiken.
I en rapport av forskare på vanligtvis konservativa Internationella Valutafonden konstateras att ökade inkomstklyftor bidrar till finansiell instabilitet.
I kapitalisternas husorgan, brittiska Financial Times, skriver finansredaktören Martin Wolf att det finns enorm agenda att ta sig an för att motverka ökande ojämlikhet: Sysselsättning, utbildning, bolagsstyrning, finansreformer, men också omfördelning.
"Den debatten kan inte undvikas om västerländska demokratier ska fortsätta vara legitima i sina medborgares ögon", skriver han.
Kapitalismens anhängare söker alltså nya vägar. För vänstern gäller det att följa debatten, men också att lägga fram konkreta förslag, så att inte omprövningsviljan rinner ut i sanden utan leder till verklig förändring.
Då måste man se till att vinna valen också.