Inför årets första maj satt vi, några partikamrater, och diskuterade om det fortfarande finns skäl att demonstrera på första maj. Har vi det kanske så bra idag att motivationen att demonstrera saknas?
Var det lättare förr att formulera de slagkraftiga, tydliga och relevanta budskapen inför förtsta maj?
Som exempelvis ”Ropen skalla, daghem åt alla”. I dag har vi, tack vare politiskt arbete och politiska beslut, lagstadgad rätt att få barnomsorg inom fyra månader från ansökan.
”Lika lön för lika arbete” är också slagkraftigt, tydligt och relevant men inte lika lätt att via politisk styrning åstadkomma.
Med det menar jag inte att det var ”lätt” att nå resultat i arbetet med att inrätta och tillhandahålla barnomsorg. Det krävdes mycket slit och idogt argumenterande för att nå dit.
Det var framförallt kvinnorna inom Socialdemokraterna som drev det arbetet framåt.
Med socialdemokratisk politik, och viktiga beslut i riksdagen, har vi skapat en välfärdsstat där den offentliga sektorn står för stabilitet och grundtrygghet och tillhandahåller viktiga välfärdstjänster som exempelvis barnomsorg.
Att jämföra och värdera olika yrken är inte alldeles enkelt. Men visst kan vi relativt lätt se att det är stora skillnader i yrkeslivet.
För drygt femton år sedan behandlade AD ett fall där en barnmorska krävde samma lön som teknikerna hade hos samma arbetsgivare. Hon hade som ni förstår betydligt lägre lön än de manliga teknikerna. Hon förlorade det målet.
Tyvärr är jag inte säker på att hon hade lyckats bättre nu, femton år senare. Här krävs det mer än lagstiftning i riksdagen.
Det handlar bland annat om att uppvärdera alla de yrken som finns inom vård och omsorg. Det handlar också om att arbeta med normer och attityder, både hos oss själva och uppväxande generationer.
Det har vi socialdemokrater gjort i många andra frågor och haft framgång.
Kravet på ”Lika lön för lika arbete” är ett av många goda skäl till att samlas på arbetarrörelsens högtidsdag och demonstrera för bättre arbetsvillkor.
Ett annat gott skäl till att samlas på arbetarrörelsens högtidsdag är att påminna oss om att det välfärdssamhälle vi har i Sverige i dag inte är ”givet av gud”.
Det krävs fortsatt politiskt arbete för att bibehålla och utveckla välfärden för alla. Farmförallt i dag när vi ser rasister och nazister på våra gator!