Det finns så många fördomar och förutfattade meningar när det gäller våld i nära relation. Många har en bild av hur en våldsutsatt person är och hur hen ska agera för att vara trovärdig.
Det finns också många förutfattade meningar om vilka som är våldsutövare. När våld uppdagas så är det många som förfäras och förvånas och jag vet inte hur många gånger jag hört uttryck likt ”men kan han verkligen ha gjort det? Han som är så trevlig!”
Att människor ifrågasätter de våldsutsatta har jag hört ännu fler gånger. Det kan handla om misstro gällande deras historia, att man inte riktigt vill tro att det är sant.
Det kan också handla om att ansvaret läggs hos den våldutsatta och det pratas i termer av att hen borde ha agerat annorlunda eller att hen inte borde ha valt en våldsam partner.
Jag vill att vi uppehåller oss vid det här för det här är saker som gör mig uppriktigt förbannad.
För det första: våldsutövare har inte en stämpel i pannan där det står att de är våldsamma.
För det andra: våld börjar inte med slag och sparkar utan med psykiskt våld som långsamt knäcker den andra personen.
För det tredje: det finns inget beteende som gör att man förtjänar att utsättas för våld. Man löser inte problem med våld, vuxna ska veta det och barn ska lära sig det.
För det fjärde: våldsutövare är inte en egen kategori av människor, de finns i alla samhällsklasser, i alla etniciteter och är inte samlade i en grupp av människor.
För det femte: man väljer inte att utsättas för våld.
Våld är många gånger svårt att upptäcka för utomstående. Våldet döljs av våldsutövaren genom ett trevligt beteende och ett övertygande sätt att prata. Våldet döljs också av den våldsutsatta på grund av den skam och skuld det innebär att vara utsatt för våld.
Vill vi få våld i nära relation att upphöra måste vi vara medvetna om dessa mekanismer. Vi får definitivt inte lägga allt ansvar på den våldutsatta.
Många våldutsatta går i behandlingar för att bli hela igen. Men vill vi få stopp på våldet så förutsätter det att våldsutövare tar sitt ansvar och tar emot hjälp för att bryta sitt beteende. Det är inte våldsutsatta som kan få våldsutövare att sluta, det är våldsutövaren som väljer att använda våld. Ingen annan.
Vi säger inte till en person som blivit bestulen på sin bil att hen får skylla sig själv som hade en så fin bil att någon annan ville ha den. Vi behöver resonera likadant när det gäller våld.