Sverige kan bättre
När Financial Times nyligen lät bedömare rangordna den ekonomiska politiken i EU-länderna hamnade Anders Borg först på femtonde plats.
I mars 2010 gick 26 procent av ungdomarna i Sverige öppet arbetslösa, enligt Eurostat. Det betyder att Sverige tillhör de EU-länder som har absolut högst ungdomsarbetslöshet.
Foto: Claudio Bresciani/SCANPIX
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Så lyder nu budskapet från alliansens partier och borgerliga debattörer. Men är det sant?
Har Sverige verkligen klarat krisen bättre än andra länder? Och beror det i så fall på regeringens ekonomiska politik?
Den första delen av regeringens påstående har den fördelen att det går ganska lätt att kontrollera mot fakta.
I ett avseende ligger Sverige klart bättre till än andra länder: Vi har visserligen ett underskott i de offentliga finanserna, men det är betydligt mindre än i andra länder.
Förklaringen till det är i sin tur att Sverige redan i utgångsläget hade starka statsfinanser, inte minst tack vare den tidigare socialdemokratiska regeringens insatser. Därmed kan vi också gå ur krisen med lägre underskott.
När det gäller den allmänna ekonomiska utvecklingen rasade tillväxten i Sverige betydligt mer än i andra länder 2009. I gengäld kan återhämtningen komma något starkare här.
Sett över en längre period blir utvecklingen i Sverige varken bättre eller sämre än i andra länder.
Den stora negativa skillnaden gäller jobben. Arbetslösheten i Sverige har vuxit betydligt snabbare än i andra länder. Fler unga går utan jobb i Sverige än i de flesta andra EU- länder.
Sverige var tidigare ett land som hade lägre arbetslöshet än EU- genomsnittet.
Under alliansens år vid makten har Sverige forvandlats till en europeisk medelmåtta.
En mindre andel av befolkningen är idag sysselsatt än då socialdemokraterna styrde landet.
Det ligger ingen slump bakom detta. Forändringen speglar skillnader i värderingar och skillnader i ambitionsniva.
Facit av den här genomgången är alltså blandad - bra statsfinanser och medelmåttig tillväxt ställs mot arbetslöshet på rekordnivå.
Men alla posterna i en sådan kalkyl har inte samma tyngd.
Starka offentliga finanser - i förhållande till övriga EU - väger inte upp misslyckandet i arbetsmarknadspolitiken.
Effekten av de förlorade jobben fortplantar sig som en farsot genom samhället och påverkar hundratusentals människors vardag. Inte bara under krisen utan åtskilliga år framöver.
Det finns en koppling mellan de offentliga finanserna och jobben, men den ser inte ut som regeringen påstår.
När Anders Borg säger att Sverige klarat sig bättre än andra länder "tack vare en ansvarsfull finanspolitik" så är sambandet i själva verket det precis motsatta:
Regeringens överförsiktiga finanspolitik har hindrat räddningen av tiotusentals jobb inom välfärdssektorn.
Oppositionens budgetalternativ visar att det går att rädda fler jobb med satsning på kommuner och landsting.
Under hela krisen har det funnits alternativ till regeringens politik som gett fler jobb.
I omvärlden är man heller inte särskilt imponerad av den svenska krispolitiken. När den brittiska finanstidningen Financial Times nyligen lät bedömare rangordna den ekonomiska politiken i EU-länderna hamnade Anders Borg först på femtonde plats.
Sverige kan bättre än så. Men då behövs en annan regering och en helt annan politik.