Stad och land – en fråga om solidaritet.Det ämnet diskuterades under årets Socialistiskt forum i Stockholms ABF-hus.
Thage G Peterson, som varit statsråd och talman, menade att de politiska partierna inte tagit på allvar att Sverige allt mer glidit i sär.
Peterson har åkt runt på landsbygden i norr och söder och blivit förfärad. Han räknade upp färre handelsbodar och bensinmackar, stängda samlingslokaler och bibliotek, sämre apoteksservice, postgång och elservice, färre busslinjer, nedlagda skolor, längre till banken och vården, Telia som avvecklar fast telefoni...
”Det blir längre till grannar, lekkamrater och till polisen, vilket ökar otryggheten”, sa Peterson.
”Det krävs jobb, men dagens ungdom har högre krav. I Gällivare sa ungdomar ´vi har jobb, men det är häftigare att bo på större orter´. Kulturen är viktig för en attraktiv boendemiljö. Fler lokala initiativ behövs. Öppna landskapet borde värnas, men i stället har förbuskningen förvärrats under alliansregeringen”, avrundade Peterson.
Ordföranden i Hela Sverige ska leva, Åse Blombäck, sa att Norrbotten bidragit mest till statskassan och att Sverige inte kan utvecklas utan solidarisk fördelningspolitik.
”Servicen och politiken flyttar längre och längre från människorna. Det behövs lokalt kapital, att bygga på människors kreativitet, förändrade attityder och en aktiv politik”, sammanfattade Blombäck.
Hon tillade att människor på landsbygden är öppna, och inte rasister. De känner sig övergivna och har därför i stor utsträckning röstat på Sverigedemokraterna.
Hon fick starkt stöd för denna åsikt av de sista inledarna, de unga riksdagsledamöterna Lawen Redar (S) och Daniel Riazat (V) som bägge har invandrarbakgrund.
”Det är för stor Stockholmsfixering i politiken, och det gäller även Centerpartiet som tidigare varit ett folkrörelseparti för landsbygden, men nu tappat den rollen”, sa Redar.
”De ökade välfärdsklyftorna och demokratiunderskottet måste åtgärdas, och det är ett problem att media inte intresserar sig för landsbygden”, lade Riazat till.
PT:s politiske chefredaktör Bengt-Urban Fransson har förelagit en utjämning genom resurs-överföring till de 75 minsta kommuner med 4–5 miljarder kronor per år.
Statsrådet Sven-Erik Bucht har fått en tung uppgift som landsbygdsminister med den nya debatt som uppstått, även om han inte ansvarar för infrastruktur och skatteutjämning i regeringen.
Tidigare fnös ofta ”tunga” socialdemokratiska politiker åt glesbygdsfrågorna. Det har inte Bucht råd med.