Sveket mot Seskarö
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Under mer än 100 år har sågverksarbetarna utgjort ryggraden för Seskarö. Dagens Seskarö är visserligen långt från storhetstiden på 1920-talet, när 700 personer arbetade vid sågverken. Men sågen är fortfarande navet i det lilla samhället med bara 530 invånare.
Därför är Setras besked om nedläggning av sågen rena dråpslaget för Seskarö. I ett slag förlorar Seskarö 60 arbetstillfällen. En lönsam och väl fungerande verksamhet försvinner.
Att multinationella koncerner, som bara har det krassa vinstintresset, agerar så cyniskt och kortsiktigt kan man förstå. Men det är obegripligt att Setra, som till hälften ägs av statliga Sveaskog, inte visar större hänsyn.
Socialdemokraterna och vänsterpartiet har i ett gemensamt uttalande ifrågasatt att staten medverkar till att lägga ned ett modernt och effektivt sågverk.
Vidare har de krävt besked om hur regeringen ser på att överlåta sågverket till de externa köpare som anmält sitt intresse för att ta över verksamheten.
De två partierna vill även ha besked om näringsminister Maud Olofssons uppfattning om ersättningsjobb och alternativa verksamheter.
Hittills har Maud Olofsson undvikit att ta i den skållheta potatisen. Men hon kan inte längre smita undan sitt ansvar som den högst ansvariga för närings- och regionalpolitiken i Sverige, liksom för statens företag.
Nu är det allvar. Det handlar om flera hundra enskilda människors liv och förutsättningar i Seskarö.
Maud Olofsson måste förklara vad hon tänker göra för att se till att staten som ägare tar sitt regionalpolitiska ansvar för Seskarö.