Strejker Àr vanligare i Sydafrika

Leif MettÀvainio jobbade tidigare med internationella frÄgor pÄ GS Facket. I dag bor han i Port Elizabeth i Sydafrika. Han skriver regelbundet i NSD.

Leif MettÀvainio jobbade tidigare med internationella frÄgor pÄ GS Facket. I dag bor han i Port Elizabeth i Sydafrika. Han skriver regelbundet i NSD.

Foto:

Politik2015-06-03 06:00
Detta Àr en ledare. NSD:s ledarredaktion Àr socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvÀrderingar.

Knappt tvĂ„ mĂ„nader efter min födelsedag fick jag ett paket att hĂ€mta ut pĂ„ postkontoret. Mitt namn och adress var skrivet med farsans tydliga handstil. ’

I paketet fanns det tvĂ„ presenter den ena presenten var en bok med titeln ”VĂ„r seger var ocksĂ„ er” författad av Bengt SĂ€ve-Söderbergh med undertiteln ”Sverige och befrielsekampen i södra Afrika”.

Nelson Mandela slÀpptes fri 1990 efter nÀstan 28 Ärs fÀngelse. Endast en mÄnad efter frislÀppandet besökte Mandela Sverige, det första landet utanför kontinenten Afrika han besökte.

1994 valdes Mandela till president för det fria och nya Sydafrika. I slutet av sin tid som president Är 1999, ÄtervÀnde Mandela till Sverige.

Boktiteln Ă€r lĂ„nad frĂ„n det tacktal Nelson Mandela höll vid kungamiddagen pĂ„ Stockholms slott. Den korta meningen ”VĂ„r seger var ocksĂ„ er” Ă€r en osjĂ€lvisk formulering som innehĂ„ller tacksamhet, visar pĂ„ överflöd av ödmjukhet samt vilken fantastisk ledare och förebild Nelson Mandela var.

Boken Àr bra och hÄller sig till fakta samt ger en inblick om hur det var att leva i ett samhÀlle med apartheid och det kraftfulla motstÄnd som succesivt byggdes upp mot detta hemska system i och utanför Sydafrika, Ànda frÄn Sverige.

Tillbaka till paketet som tog nÀstan tvÄ mÄnader att komma fram frÄn Kalix till Port Elizabeth. Om postfacket CWU gjort allvar av sitt strejkvarsel hade det tagit Ànnu lÀngre tid för paketet att komma fram.

Till skillnad frÄn i Sverige strejkas det ofta i Sydafrika. TvÄ mot varandra ytterligheter som fÄr mig att tÀnka pÄ vad som sas pÄ ett fackligt seminarium i september 2010 pÄ GS Facket i Stockholm.

Som gÀstförelÀsare hade vi bjudit in Thabani Mdlalose frÄn industrifackförbundet CEPPWAWU i Sydafrika. Engagerat berÀttade han om facklig kamp och fackliga framgÄngar pÄ arbetsplatserna.

En seminariedeltagare rĂ€ckte försiktigt upp sin hand och frĂ„gade: ”FĂ„r de som deltar i en strejk i Sydafrika nĂ„gon lön/strejkersĂ€ttning?”

”Nej, hungriga medlemmar och arbetare strejkar bĂ€st!”, svarade Thabani högt och bestĂ€mt.

I det hÀr avseendet, vid arbetsmarknads-konflikter, strejker eller lockouter Àr det helt olika system vi talar om. Efter en avslutad strejk som kan vara lÄng och segdragen Àr det inte ovanligt att de strejkande drabbas hÄrt privatekonomiskt med till exempel bostadslÄn som förfaller till betalning under tiden strejken pÄgÄtt. Det kan medföra att de fÄr lÀmna bÄde hus och hem. Personliga tragedier kan drabba den som deltagit in en strejk i Sydafrika.

Jag Àrövertygad om att de i sammanhanget tvÄ av mig beskrivna ytterligheterna med fÄ eller mÄnga strejker kan lÀra av varandra. Vilket system som Àr bÀst finns det alldeles sÀkert olika uppfattningar om.

TvÄ mÄnader för ett paket att transporteras mellan tvÄ kontinenter Àr för mig fullstÀndigt obegripligt. Tack för ordet!