Ledare: Strålande tider, härliga tider!

Orden beskriver stämningen i Kiruna på 1980-talet. Gruvstaden präglades av nedgång, massarbetslöshet, ungdomsflykt och stenhårda strukturrationaliseringar.

I dag är Kiruna ett annat samhälle. Det gamla slagordet på gångtunneln är borttvättat. Kiruna är inte längre på dekis.
I april 2010 låg arbetslösheten i Kiruna på låga 3,2 procent. Det är långt under snittet för både Norrbotten och riket, som är tre gånger så högt.
Den nedåtgående befolkningstrenden har vänt. 31 mars 2010 steg befolkningssiffran till 23 032 invånare. Det är en ökning med 63 personer jämfört med 2009.

De goda tiderna märks i kommunkassan. Givetvis har Kiruna, i likhet med andra kommuner, känt av finanskrisen. Men 2009 kunde Kiruna ändå, till skillnad från många andra kommuner, redovisa ett överskott på 15 miljoner kr.
"Strålande tider, härliga tider!", utropade skådespelaren Thor Modéen och gnuggade händerna i en av 1930-talets pilsnerfilmer.
2010 är det Kirunas kommunalråd Kenneth Stålnacke (S) som kan gnugga händerna av förtjusning.

Mycket hänger ihop med utvecklingen i gruvnäringen. Efterfrågan på järnmalm är stark. Metallpriserna är höga. Gruvjätten LKAB går som klockan.
För första gången på 50 år öppnar LKAB en ny gruva. I torsdags gick startskottet för Gruvberget i Svappavaara.
Det handlar om 30-40 nya jobb i en by med bara 440 invånare.
Snacka om byautveckling!

LKAB har dessutom siktet inställt på fler gruvor i Svappavaara-området.
Inom 4-5 år räknar företaget med att börja plocka malm ur den gamla fyndigheten i Leveäniemi, som stängdes 1982 och är vattenfylld i dag.
Ungefär samtidigt kan det även bli aktuellt med gruvbrytning i Mertainen, som ligger cirka 1,5 mil norr om Svappavaara.

På sikt handlar det om 300-400 jobb i lilla Svappavaara! Det blir ett gigantiskt lyft för samhället. Men det ställer även stora krav på Kiruna kommun.
Leif Pesonen, som är sekreterare i föreningen "Plattform Svappavaara" och verksamhetschef för LKAB:s produktion i Svappavaara, konstaterar att det krävs kommunala satsningar för att möta tillväxten.
"Det stora problemet är att det saknas bostäder i Svappavaara", säger Pesonen, som bland annat vill se en upprustning av det kallställda bostadsområdet Solbacken.

Kommunalrådet Kenneth Stålnacke är öppen för en dialog med folket i Svappavaara. .
"Jag har inlett diskussioner med LKAB och fastighetsbolaget FAB om att vi borde göra något tillsammans på Solbacken-området", berättar Stålnacke när vi träffas i Svappavaara.
Han lovar också att kommunen ska vara på tårna på andra områden.
"Skolan i Svappavaara ska vara kvar. Öppettiderna i simhallen ska utökas. Vi vill bidra till att öka livskvaliteten i samhället", framhåller han.

Gruvnäringen är loket som drar utvecklingen i Svappavaara och hela Kiruna. Men Kiruna är inte bara statliga LKAB.
Företagsklimatet i det röda Kiruna är faktiskt bättre än vad som framgår av arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringslivs enkäter.

Den S-ledda kommunen har en rik flora av driftiga entreprenörer och småföretagare.
"Det startas i genomsnitt 100 nya företag i kommunen varje år. Överlevnadsgraden är 80 procent efter tre år. Det är högre än riksgenomsnittet", berättar Kenneth Stålnacke.
Totalt finns det 1800 aktiva företag i kommunen. Omkring 4 300 kirunabor är anställda i småföretag.
Stålnacke pekar på att även handeln har fått ett rejält uppsving. Han rabblar en lång rad kedjor som etablerat sig i Kiruna. Jag hinner inte anteckna allt som det snabbpratande kommunalrådet säger.
"El-Giganten, Lakkapää, Claes Ohlsson, ICA Kvantum, Kicks, Kapp-Ahl ..."

Även den kommunala investeringsbudgeten bidrar till att sätta fart på samhället.
"Vi satsar 100 miljoner kr på ett nytt äldreboende på Lombolo-området, 200 miljoner kr på en ny Raketskola med fullstor idrottshall samt 70 miljoner kr för att rusta upp badhuset. Kommunen för även diskussioner med Kiruna FF och LKAB om att bygga en tältinomhushall för fotboll, friidrott, golf med mera", berättar Kenneth Stålnacke.

Näringspolitiken är högt prioriterad för Stålnacke. Han har uppvaktat mängder av statsråd och generaldirektörer för att etablera en positivare bild av Kiruna.
"Engagemanget ger resultat. Skatteverkets hot om stora neddragningar förvandlades i stället till ett löfte om 40 nya jobb. Jag visade för generaldirektören att Kiruna är en ort som är värd att satsa på", berättar han.
"Ett annat exempel är Rikspolisstyrelsens etablering av ATK (automatisk trafikkkontroll) i Kiruna. Många var intresserade av verksamheten, men Kiruna vann dragkampen. Det gav ungefär 70 nya arbetstillfällen", fortsätter Stålnacke.

Även förre statsministern Göran Perssons löfte om en ny byggnad för sametinget i Kiruna var frukten av hårt fotarbete. Men tyvärr har frågan dragits i långbänk av den nya regeringen.
Vi får hoppas att jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) och hans regeringskamrater samlar ihop sig till ett besked om sameparlamentet. Det ska inte behöva ta fyra långa år att bereda ärendet.

Det betyder inte att allt är frid och fröjd i Malmfältskommunen. Under vintern har det varit stök och bråk i lokalpolitiken. Det har varit avhopp, inhopp och tuvhopp - hit och dit, mellan partier, från partier, till andra partier.
Även för en van politisk betraktare är det svårt att förstå alla kringelkrokar.
Bara ett är säkert: Den här typen av politisk turbulens är skadlig - för politiken, berörda partier och kommunen i sin helhet.
Vilken ungdom engagerar sig i kommunpolitiken om den framstår som en rörig maktkamp?
Vem söker chefsjobb i kommuner där politiken präglas av kaos och kortsiktighet?
Vilka privata företag eller statliga myndigheter investerar i kommuner där det råder politiska oklarhet?

Kenneth Stålnacke, Lars Törnman, Kristina Zakrisson, Roger Suup, Siv Gunilasson och andra framträdande Kirunapolitiker har nu ett gemensamt ansvar för att förändra den bilden.
Kirunapolitiken behöver ordning och reda, om de senaste årens goda utveckling ska hålla i sig.