Stormaktsspel i Kirgizistan
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Ekonomiskt har gått litet olika för dem, beroende på om de har olja eller inte, men alla kämpar med det politiska arvet från sovjettiden: Avsaknad av demokratiska institutioner, korruption, klan- och familjestyre.
Värst är det för Kirgizistan, det fattigaste av de fem länderna, som egentligen bara har sitt strategiska läge att sälja. Kirgizistan är det enda land i världen som har både ryska och amerikanska militärbaser.
Kurmanbek Bakijev, som kom till makten genom "tulpanrevolutionen" 2005, försökte spela ut USA och Ryssland mot varandra genom kohandel om baserna innan han fördrevs i våras.
Dessa länder kan ha haft ett finger med i spelet när Bakijev störtades, men viktigare var troligen det folkliga missnöjet med hans korrupta och maktfullkomliga styre.
Bakijev efterträddes av Roza Otunbajeva, som kallar sig socialdemokrat. Hon är utbildad i Moskva, men har också arbetat i FN och varit landets ambassadör i London och Washington.
Otunbajevas regering är numera erkänd av både Ryssland och USA, men har ett svagt grepp om de södra delarna av landet, där Bakijev hade sitt fäste. Det är också där element bland kirgizerna gett sig på den uzbekiska minoriteten.
Den etniska rensningen följer ett lika välkänt som skrämmande mönster. Folkgrupper kan leva sida vid sida under årtionden, men när de ekonomiska förhållandena försämras och det politiska trycket att hålla samman minskar blir det ofta en urladdning. Ibland planerad av grupper med politiskt eller annat motiv, ibland till synes spontan.
I botten kan finnas gamla motsättningar som en auktoritär regim lagt locket på.
Otunbajeva har vädjat om rysk hjälp för att återställa ordningen i landet. Men ryssarna tvekar, rädda för att bli indragna i ett nytt Tjetjenien eller Afghanistan, kanske också för en negativ internationell reaktion.
Efter att ha tagit för sig i Georgien härom året och knutit upp den nya ukrainska regeringen ekonomiskt och politiskt, framstår Moskva redan som en vinnare i närområdena.
Å andra sidan är det inte troligt att Ryssland, USA och den mäktiga grannen Kina vill låta situationen i Kirgizistan helt gå över styr, så någon form av intervention lär det bli till sist.
Frågan är bara hur många fler kirgizer som hinner mista livet innan hjälpen kommer.