Det är slutet av augusti. Skolorna börjar. Arbetsstyrkorna blir fulltaliga. Studieförbunden kommer med sina erbjudanden.
Hösten är för många början på det nya livet. Det må sedan gälla stavgång, ommålning av köket, läsning eller släktforskning. Och för att klara det tilltagande mörkret och den sjunkande temperaturen krävs det nog att man vänder sitt intresse mot något.
Sommaren 2011 förknippas nu och för många år framåt med terrordåden i Oslo och på Utöya. Den 22 juli på eftermiddagen slog en högerextremist till mot den norska politikens centrum och mot de unga socialdemokraternas sommarläger på Utöya.
Dådet är så grovt att det fortfarande är svårt att ta in det oerhörda som hände. Nu väntar en gedigen polisutredning och en lång rättsprocess. Ty i ett rättssamhälle får även terrorister och barnamördare en rättvis behandling.
Vid minnesstunden på Sergels Torg i juli slog den förre socialdemokratiska partiledaren Ingvar Carlsson fast att dåden inte var en enskild galnings verk. Det var en politisk handling, en djävulskt uträknad plan för att bekämpa islam och invandring. Genom att mörda unga socialdemokrater skulle den politiska kursen i Norge läggas om.
Det var ingen tillfällighet att det var Utöya som var huvudmålet; platsen är sedan många årtionden en bastion för idéer om solidaritet och rättvisa.
När man läser rapporter från förhören med terroristen tonar bilden fram av en man med förvriden verklighetsuppfattning. Att kräva att den norske kungen skulle abdikera och att statsminister Jens Stoltenberg skulle avgå visar att den häktade mannen befinner sig på en annan planet. Och terroristen ville själv ta över ledningen av det norska försvaret, ett krav som bara bekräftar att all förankring i verkligheten har släppt.
Men det är för enkelt att försöka förklara det hela med galenskap. Idéerna som drev attentatsmannen är tyvärr inte originella.
Alla som läser kommentarer till artiklar vet att det förekommer extrema uppfattningar och en våldsam retorik. Det handlar om fruktan för människor från andra delar av världen, en sjuk våldsfixering, en djup misstro mot de demokratiska idealen, ett förakt för majoritetens uppfattningar.
Det ovanliga var att någon tog steget från retorik till handling. Och en del som odlat i samma växthus som den norske massmördaren skyndar sig nu att plocka bort sina plantor.
Det bästa sättet att hylla dem som mördades är att intensifiera kampen för demokrati och bekämpa alla former av extremism. Det gäller att inte förlamas av sorg och vanmakt av det som hände i Oslo och på Utöya den 22 juli 2011.
Tage Erlander talade om "de stigande förväntningarnas missnöje". Ökad välfärd ledde till krav på ytterligare samhällsinsatser.
Även Usain Bolt kan använda begreppet. Man väntar sig att han ska vinna med fem meter och avverka hundra meter på 9,50. Om han bara vinner med tre meter och det blir 9,70 undrar man vad som är fel. Det räcker inte med att vinna, det ska vara segrar med stor marginal.
Nu pågår friidrotts-VM borta i Sydkorea. Tidsskillnaden gör att en del tävlingar avgörs när vi har natt. Ok, en del finaler ser jag kanske, men inte följer jag sjukampens spjutförsök kl 04.40 på tisdag morgon. Så brinnande intresse har jag inte. Förhoppning: att Carolina Klüft får till en fullträff i längdhoppet.
Vad skulle ha hänt om Hitler segrat? I alla länder som ockuperades fanns det ju människor som ställde upp för nazisterna. Så skulle det ha blivit också i Sverige. Det ligger nära till hands att tro att de som var organiserade i nazistiska partier skulle varit snabbast med handräckning till ockupanterna.
En del aktiva nazister skyndade sig in i dunklet efter kriget, låg lågt och återkom efter några år i samhällsarbetet. Många dolde sitt nazi-förflutna.
Det är sextiosex år sedan andra världskriget slutade men det är bra att man gräver fram fakta om gamla nassar. Per Svensson gjorde en fin insats då han påvisade att författaren och riksdagsmannen (C) Per-Olof Sundman varit nazist.
Elisabeth Åsbrinks som kommit med nya avslöjanden om Ingvar Kamprads bruna förflutna är också viktiga bidrag till samtidshistorien.
Hoppas att ni får en fin sista augustihelg i Norrbotten!