Nyligen träffade jag Bengt-Urban Fransson, kollegan på Piteå-Tidningen. Han hade blivit uppringd av en journalist som ville ha tips på något norrbottniskt kommunalråd som är "vänstersosse".
"Jag hade svårt att svara på frågan", sa Fransson.
Jag hade haft lika svårt. Debatten om höger- och vänstersossar stämmer illa med den lokala verkligheten.
Jag har aldrig funderat på om Gunnel Simu, Tommy Nyström, Ellinor Söderlund, Karl Petersen eller Kristina Zakrisson är höger- eller vänstersossar.
Jag har alltid sett dem och andra S-råd som företrädare för socialdemokratiska grundvärderingar.
I detta ligger att vara för både tillväxt och rättvisa. S-politik handlar inte om det ena eller det andra, utan om både och.
Rättvisan - att alla har tillgång till bra utbildning, till exempel - är produktiv. Ett starkt produktionsliv är i sin tur grunden för välståndet.
Tidigare finansministern Pär Nuder brukar beskriva de mest framgångsrika S-kommunalråden ungefär så här: "På förmiddagarna jobbar de med näringspolitiken och inviger ett nytt företag. På eftermiddagarna ser de till att de resurser som skapas kommer alla till del."
Tillväxt i ekonomin gör det möjligt att kunna satsa mer på socialförsäkringar, skolor, äldreboenden m m.
Därför är det korkat att ställa tillväxt- och välfärdsfrågor i motsats till varandra. I en socialdemokratisk tankevärld hör de ihop.
Mona Sahlin var inne på samma tema när hon höll sitt sista anförande som socialdemokratisk partiordförande under fredagen.
"Det finns inga höger- och vänsterfalanger i vårt parti. Jag vill inte längre höra en socialdemokrat säga att en annan socialdemokrat inte är en riktig socialdemokrat. Nu räcker det", sa Mona Sahlin och fick kraftiga applåder av 350 kongressombud i Stockholm Waterfront Congress.
Just det. Låt oss slippa den korkade debatten om partiet ska svänga till höger eller vänster.
Ett socialdemokratiskt parti ska utveckla socialdemokratisk politik, inte kopiera vare sig Moderaterna eller Vänsterpartiet.
Socialdemokratin ska vara sig själv - inte någon annan.