Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) har givit sig på public service. Hon verkar ogilla att vissa SR- och SVT-program drar mycket publik.
"Uppgiften är inte att konkurrera med kommersiella kanaler", sa Adelsohn Liljeroth i ett tal i början av februari och argumenterade för att smalna av uppdraget för Sveriges Television och Sveriges Radio.
Göran Hedemalm, som är Sveriges Radios kanalchef i Luleå, reagerar starkt mot resonemanget.
"Varför ska vi lämna ifrån oss programidéer som vi utvecklat själva bara för att de går bra och lockar publik?", undrar han.
Han exemplifierar med SR-programmet "Svensktoppen nästa".
"Det är tävling som skapar möjligheter för musikbegåvningar i hela landet. Ska vi bara överlåta programmet till Radio Rix om det råkar bli en hit? Vad har vi då för morot att ta fram nya idéer?", frågar Hedemalm.
Hedemalm pekar på att public service även utvecklat många idéer som de kommersiella aktörerna själva tackat nej till.
"SVT:s Så ska det låta är ett exempel. TV4 hade chansen först, men trodde inte på förslaget. Ska vi då överlämna programmet till TV4 när det blivit en succé", säger han.
Hedemalm är en varm anhängare av public service med ett både brett och smalt utbud. I sändningstillståndet för SR och SVT talas om vikten av allsidig nyhetsförmedling och granskning myndigheter, företag, partier och andra organisationer.
Radio- och tevebolagen ska spegla kulturlivet "i hela Sverige", ge utrymme för olika perspektiv i samhällsdebatten och ta avstamp i olika geografiska och sociala verkligheter.
Drama, samhällsjournalistik, konserter, sport, nöjesprogram och annat ska produceras även utanför Stockholm.
"Vi ska finnas där publikens finns", sammanfattar Hedemalm.
Men det är inte alltid lätt att leva upp till de högt ställda målen. En fråga som bekymrar Hedemalm är finansieringen av SR, SVT och Utbildningsradion. De senaste åren har Sveriges Radio sparat 10 procent av sin budget.
"Skulle uppräkningen av våra intäkter stanna på två procent samtidigt som kostnadsökningarna blir 3,5 procent innebär det en besparing på 400 miljoner kronor till 2019", säger han.
Det är inga småpengar. 400 miljoner kronor motsvarar kostnaderna för 20 lokalradiostationer eller hela radio-Ekots verksamhet fem gånger om!
"Det är inte bara oroande för Sveriges Radio och SVT. Även demokratin påverkas. Både nyhetsförmedling och granskande journalistik drabbas", säger han.
Han konstaterar att Sveriges Radio redan jobbar med små resurser i Norrbotten.
"I dag har vi 5-6 reportrar, exklusive sändarna, som sköter den dagliga bevakningen av en fjärdedel av Sveriges yta", säger han.
Hittills har den norrbottniska debatten om framtiden för public service mest handlat om jobben på Radiotjänst i Kiruna. En riksdagsmajoritet vill utreda licensfinansieringen, vilket kan slå undan benen för 130 jobb i Malmfältskommunen.
130 arbetstillfällen är verkligen ingen oviktig fråga för Kiruna och Norrbotten. Men den regionala debatten borde också handla om innehållet i radion och televisionen.
Det går inte att låta SR, SVT och UR gå på svältkost om de ska kunna spegla hela Sverige.
Om public service ska kunna förbli en oas - en radio och television i allmänhetens tjänst - i ett allt mer kommersialiserat och storstadsfixerat medieklimat så behövs det resurser även utanför Stockholmsregionen.