Vid kommundagarna 12–13 mars i Örebro samlades S-företrädare för kommuner och landsting från hela landet.
Förutom statsminister Stefan Löfven var finansministern, arbetsmarknadsministern m fl ur regeringen på plats.
Stefan Löfven såg ut att känna sig både trygg och bekväm i sin roll som partiledare och statsminister när han klev upp på scenen.
Det kan i och för sig verka självklart att det är både tryggt och bekvämt att kliva fram och tala till sina egna partikamrater. Å andra sidan är åhörarna till största delen heltidspolitiker, många med lång politisk erfarenhet, som lyssnar både intresserat och kritiskt.
Han fokuserade på, och byggde sitt tal kring vår svenska modell som han menade bygger på tre delar: Att alla arbetar, att vi fördelar rättvist och att vi har en trygg välfärd.
När vi pratar om välfärd menar vi ofta skola, vård och omsorg. Det som kommuner och landsting till största delen har ansvar för. Det är framförallt via kommunal- och landstingsskatten som de verksamheterna finansieras, en mycket liten del kommer från statens kassa. Den delen har dessutom minskat under de senaste mandatperioderna.
Att statens bidrag till kommuner och landsting har minskat är fullt förståeligt eftersom den borgerliga regeringen sänke skatter för höginkomsttagare med cirka 130-140 miljarder. Någonstans måste ju de pengarna tas ifrån!
Dessutom drabbade den politiken de som är arbetslösa och/eller sjuka.
Stefan Löfven talade både om de utmaningar vårt land står inför men också om att tillväxten ser god ut och att det ger möjlighet att utveckla den svenska modellen. Han pekade på att regeringen påbörjat genomförandet av 97 av 105 vallöften.
Han tillät sig också att skämta om ett allvarligt ämne: ”Nu fasar vi ut Fas 3, det som skulle gått till historien som borgerlighetens sämsta idé, om de inte bestämt sig för att köpa Nuon.”
Summa summarum av hans tal var att skattesänkartiden är över. Kommuner och landsting behöver mer pengar för att klara sina åtaganden. De som är anställda i vård och omsorg ska inte ha lägre löner, utan fler kollegor!
Han avslutade med att markera att högerns och Svenskt Näringslivs krav på sänkta löner inte är en väg framåt och inte något som vi socialdemokrater står bakom:
”Vi väljer aldrig, aldrig, statligt satta fattiglöner, vi väljer löner som går att leva på – som ger hopp inför arbetets möjlighet att skapa ett bättre liv.”