Säg nej till egoismen!
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Han vill dela med sig av en fundering inför årets val.
"Borgerliga politiker har skaffat sig ett mantra i att de har infört ´arbetslinjen´ till skillnad från de rödgrönas ´bidragslinje´, som de nedvärderar och ibland hånar. Även pensioner betraktar de de som bidrag. Sällan sägs något om det goda som dessa så kallade bidrag används till", skriver han.
Abonnenten i Sunderbyn tycker i stället att vi ska tala om "solidaritetslinjen" i motsats till den borgerliga "egoistlinjen".
Det ligger mycket i det. De borgerliga har hittills varit framgångsrika med att ställa det arbetande folket mot "bidragstagarna".
"De rödgröna stridsyxorna är vässade för att komma åt dem som bidrar till bruttonationalprodukten genom att gå upp på morgonen, gå till jobbet, lämna på dagis, jobba och slita hela dagen, hämta på dagis, handla mat, laga mat med hungriga barn omkring sig, hämta andan framför teven och sedan stupa i säng", sa till exempel finansminister Anders Borg (M) i ett replikskifte i riksdagen 20 september 2009.
Men det är en argumentation och ett synsätt som bara vädjar till de absolut sämsta sidorna hos människor. Den som har jobb, familj och trygg inkomst ska bara se till sitt eget.
De ska inte skämmas för att de får mer pengar i plånboken när Borg & Co inför ännu ett jobbskatteavdrag. De har ju gjort rätt för sig - till skillnad från "bidragstagarna".
Därför är det viktigt att tala om de ideologiska motiven - solidaritetsargumenten - för A-kassa och sjukförsäkring.
Det är inte alla förunnat att kunna gå till ett jobb på morgonen.
En del tvingas ligga kvar i sängen därför att de är sjuka eller har värk. Andra har slitit ut sig på jobbet och tvingats till förtida pension.
Många har reumatism, astma, diabetes eller någon annan kronisk sjukdom som gör att de inte kan prestera 100 procent. Någon kanske känner sig mobbad på sin arbetsplats.
395 000 svenskar är arbetssökande, men får inget jobb. Tiotusentals ungdomar knackar på dörren till arbetslivet och vill göra en insats, men det finns inte plats för dem.
Det är för alla dessa människors skull som vi - "det arbetande folket" - betalar skatt. Vi finansierar den offentliga sektorn och sociala transfereringar för att även den som är sjuk, arbetslös, gammal, blind eller rullstolsburen ska ha en hygglig tillvaro.
Vi gör det i solidaritetens namn. Men vi gör det även för att vi alla kan drabbas av olyckor, sjukdomar och arbetslöshet.
Alla kan någon gång behöva en hjälpande hand i form av a-kassa, sjukpenning, sjukvård eller rehabilitering.
Vi får hoppas att även de som gynnas av Borgs jobbskatteavdrag tänker på detta när de går till vallokalerna 19 september 2010.
Vi får ett förfärligt samhälle om alla bara ser till det egna och saknar förmågan att se sig själv i andra och vikten av en bra social trygghet för alla.
Sverige behöver mer solidaritet, inte fler egon.