GÄSTKRÖNIKA
"Vi socialdemokrater säger nej till svenskt Natomedlemskap. Moderaterna inser att det är utsiktslöst att agera i saken. Bara Folkpartiet med dess försvarspolitiske talesman Allan Widman driver envist frågan. Centerpartiet föreslår att medlemskap ska utredas. Det säger vi nej till. Det behövs inte eftersom frågan inte är aktuell", sa socialdemokraternas försvarspolitiske talesman Peter Hultqvist vid en debatt om socialdemokratins försvarspolitik i Stockholms ABF-hus.
Läser man den borgerliga pressen, särskilt den stockholmska, kan man däremot få uppfattningen att vi är på väg in i Nato. En klar, stabil svensk opinion är emot det.
Anders Ferm, nära medarbetare till Olof Palme, tyckte att s inget har att frukta att göra medlemskap till en valfråga och att en folkomröstning inte bör uteslutas.
"Det sker förändringar i vår omvärld. Ryssland rustar upp, genomför stora militärövningar i vår närhet, återöppnar en flygbas i Murmansk som lades ned 1993 och Arktis får allt större strategisk betydelse, men inget omedelbart militärt hot föreligger mot oss", fortsatte Hultqvist, som också sitter i försvarsberedningen som ska bedöma vårt säkerhetspolitiska läge och framtida försvarets utformning.
"S vill också se över civilförsvaret, för behov vid katastrofinsatser där det inte räcker med polis och brandkår", sa Hultqvist
Ger vi rätt signaler till Ryssland, kan man fråga sig, genom samövningar med Nato i bland annat Norrbotten och nedrustade kontakter med ryska civilsamhället sedan Carl Bildt i stort sett avskaffat folkrörelsebiståndet dit.
Maj Britt Theorin krävde att Palmekommissionens ”Gemensam säkerhet” ska tillämpas.
"Säkerhet kan bara bygga på samarbete, förtroendeskapande, öppenhet och nedrustning. Människors säkerhet – från hot som hunger, sjukdomar och förtryck – är lika viktig som staters säkerhet.", sa hon.
"Vi samarbetar allt mera med våra nordiska grannar, allra mest med Finland, i försvarspolitiken. Det sker genom gemensam planering och materielanskaffning, informationsutbyte och gemensam incidensberedskap. Vi ska vara aktiva i Östersjöområdet, vårda säkerheten, och den handlar också om diplomati och förtroendeskapande, handel, gemensam sjöfartsinformation med mera", tillade Hultqvist.
På frågor om att delta i Islands luftförsvar, liksom att Sverige nu gett klartecken till möjligheten att delta i Natos snabbinsatsstyrka, vilket sades nej till 2008, svarade Hultqvist att Finlands ställningstagande påverkat besluten, och att vi ”ska ligga på samma nivå som dem”.
"Vi har på flera områden ett bra försvar, men det brister vad gäller personalförsörjningen till armén och delvis på materielsidan. 2009 tog försvarsminister Tolgfors strid med oppositionen som kördes över, och med tre rösters majoritet avskaffades värnplikten och en yrkesarmé infördes. Vi ser nu skadan som Tolgfors politik skapat med brist på soldater och åldersstigen officerskå", konstaterade Hultqvist.
ÖB talar om att det dröjer till 2023 innan vi har ett fullt moderniserat försvar.
"Tio år är en lång tid. Takten i förnyelsen måste öka, och försvaret tillföras mer resurser. Vi socialdemokrater vill återskapa försvarets folkförankring, men nya modeller för en sådan måste sökas", sa Hultqvist.
Anders Lindberg, ledarskribent på Aftonbladet, sa att hans säkerhetspolitiska intresse väcktes genom massakern i Srebrenica 1995.
"Varför gjorde vi ingenting? 2008 startade kriget mellan Ryssland och Georgien, och det ändrade omvärldsbilden. Tolgfors bröt tidigare konsensus om försvaret när värnpliktsförsvaret avskaffades. Från 2008 ser moderaterna budgetspolitiskt – inte säkerhetspolitiskt - på försvarsfrågan. Idag fungerar inte försvaret. Det måste tillföras mer resurser", ansåg också Lindberg.
"Socialdemokratin ska bygga fred och inte föra krig, återgå till den traditionella svenska freds- och förhandlingslinjen och bidra till att undanröja orsakerna till konflikter och krig och ska dra en absolut gräns för deltagande i krig vid Sveriges gränser," anförde tredje inledaren, Maj Britt Theorin.
"Vi ska ställa frågorna Vad hotar oss? Vem är fienden? Hur ska vi försvara oss? Inte börja med vad har vi råd med, antal förband eller arbetstillfällen på olika orter eller 200 miljarder mer till JAS. Inget parti ser ett militärt hot mot Sverige idag", fortsatte Theorin.
Maj Britt Theorin var starkt kritisk till den svenska Afghanistaninsatsen.
"Det var inte FN eller regeringen i Kabul utan brittiska regeringen som i december 2001 bad oss ingå i ISAF-styrkan.-Ja, svarade vår regering: med 40 fredsbevarande soldater under två månader. Nu är det 12 år hittills, insatsen har blivit betydligt större än som varit meningen och gjort oss delaktiga i att föra krig. Varför ställde vi upp på Natos krig och blev kvar i Afghanistan?", undrade hon.
Vid ett par andra seminarier dygnet runt försvarsdebatten talade flera tongivande S-debattörer för att insatsen måste omprövas.
S-kongressen i april beslutade att partiet ska utarbeta en s k vitbok avseende Afghanistaninsatsen.