Reservatet Norrbotten
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Fakta, intervjuuttalanden och nyhetsgrafik visar i blixbelysning hur statsmakterna är på väg att förvandla Norrbotten till ett enda stort naturreservat.
Redan i dag är 25 procent av länets yta skyddad i någon form av reservat eller parker. Samtidigt kommer nya propåer och regeringsförslag om att skydda mer skog och mark.
Både socialdemokratiska, centerpartistiska, vänsterpartistiska och moderata kommunpolitiker i länet har reagerat mot utvecklingen. Det är högst begripligt.
Självfallet ska vi vara rädda om miljön i Norrbotten, men det går inte att lägga en död hand på all annan verksamhet.
Gruvnäring, turism, skogsbruk och andra verksamheter måste också ha förutsättningar att kunna växa och utvecklas.
En sådan utveckling gör det samtidigt möjligt för fler människor att upptäcka den fantastiska naturen i Norrbotten.
Gamle LKAB-disponentetn Arne S Lundberg konstaterade en gång för länge sedan att gruvan i berget Kirunavaara är det mest besökta turistmålet i fjällkommunen Kiruna.
"Vem hade besökt detta lågfjäll om det gruvan inte hade varit exploaterad", frågade Lundberg retoriskt.
Gruvbrytningen har skapat en infrastruktur som gör det möjligt för människor att resa till och i regionen.
Samma sak gäller skogen. Om det inte hade förekommit ett aktivt skogsbruk i Norrlands inland så hade inte heller funnits skogsbilvägar i området.
Då hade det varit svårare för vanligt folk att ta sig ut i naturen och uppleva alla fina skogar, sjöar och marker i inlandet.
På sitt höstmöte 1 oktober 2005 i Jokkmokk hade länets socialdemokrater en generaldebatt om reservatsbildningar och andra statliga krav som sätter hämsko på utvecklingen i länets kommuner. Det är hög tid för en liknande manifestation igen.
Det finns massor av skyddsvärd natur i Norrbotten, men det kan inte vara regionens uppgift att utgöra miljösamvete åt hela Sverige.
Människor måste kunna bo, arbeta och verka i länet.