0,6 procent? 1,6 procent? Eller 1 procent? Hur mycket växer den svenska ekonomin i år?
Gissningstävlan pågår mellan de ekonomiska prognosmakarna. Skillnaden mellan lägsta och högsta bud ligger i storleksordningen 1 procent av BNP.
Det är oerhört mycket pengar, c:a 35 miljarder kronor mer eller mindre i inkomster.
Finansminister Anders Borg ligger bland de högsta när han spår en tillväxt på 1,6 procent.
I hans fall är det knappast frågan om en prognos baserad på utsikterna för svensk ekonomi utan en politisk bedömning. Han vill påverka opinionen.
Minns t ex när han spådde att arbetslösheten snart skulle komma ner till 1980-talsnivåer igen. Det var bara 1,5 år sedan. Idag får han erkänna att det inte går till 2014 i alla fall.
Och även på längre sikt anser statliga Konjunkturinstitutet att det är alldeles för optimistiskt.
Anders Borg ligger också lägst när det gäller prognosen för arbetslösheten för valåret 2014.
Han spår 6,7 procents arbetslöshet medan Konjunkturinstitutet ligger 1 procentenhet högre.
Att reformutrymmet för 2014 råkar bli det högsta på länge är säkert heller ingen tillfällighet.
"Det är svårt att sia, särskilt om framtiden", heter det i en ofta använd sentens.
Många prognosmakare brukar påpeka att en prognos egentligen inte ska ses som en förutsägelse om framtiden utan som startpunkt för en diskussion.
Prognosläget idag är besvärligare än annars.
Man kan jämföra med meteorologiska prognoser. Med stabilt sommarhögtryck är det ganska lätt att vara meteorolog - morgondagens väder blir ungefär som dagens.
När luftmassorna rör sig snabbt och lågtryck och högtryck snurrar runt kan det vara svårt att förutsäga ens om det blir regn de närmaste timmarna.
På den ekonomiska väderkartan ser det lika turbulent ut som under en ostadig svensk sommar.
Väldigt många faktorer är osäkra, särskilt för ett så starkt exportberoende land som Sverige.
Eurons framtid och skuldkrisen i Europa.
Den amerikanska ekonomin.
Utvecklingen av ekonomin i Kina.
Så mycket är omöjligt att förutsäga att en prognos egentligen blir meningslös.
Hur mycket är BNP-prognosen värd om Grekland lämnar euron? Eller om tvärtom Europas ledare kan enas om ett tillväxtpaket som kan få fart på hjulen igen?
Hur påverkas amerikansk ekonomi av om Mitt Romney blir president?
För att inte tala om frågetecknen om svensk ekonomisk politik. Sänker Riksbanken räntan i snabbare takt? Hur mycket stimulerar Anders Borg?
En del företag menar att all den möda som läggs ned på budgetarbete till största delen är bortkastad och väljer därför att istället lägga kraften på att hålla hög beredskap för vad som sker i omvärlden och på att vara snabb till omställning.
Min prognos om prognoserna är att ingen av dem kommer att stämma. Verkligheten kommer att överraska oss ännu en gång.
Så hoppas på det bästa och var beredd på det värsta.