Det blev inget avgörande för akutkirurgin i Kiruna vid tisdagens sammanträde i landstingsstyrelsen. I stället väntar en ny debatt vid landstingsfullmäktiges möte i Piteå 15-16 juni.
Men oavsett vilket beslutet så småningom blir krävs förnyade diskussioner om sjukvården i Malmfälten.
Utvecklingen i gruvnäringen i Kiruna, Gällivare och Pajala gör Malmfälten till en av landets hetaste regioner.
Vi är fjärran från början av 1980-talet när borgerliga ledarskribenter och nationalekonomer ville lägga ned de olönsamma Malmfälten och beskrev gruvindustrin som hopplöst passé.
I dag är bilden en helt annan. Statliga LKAB är en formidabel vinstmaskin. Det öppnas nya huvudnivåer och gruvor.
Faktum är att Sveriges största industriella investeringar görs i Malmfälten.
Till detta ska läggas allt spännande som sker i rymdverksamheten och besöksnäringen.
I december 2010 ökade till exempel Swedish Lapland beläggningen av utländska turister med hela 18 procent.
Icehotel i Jukkasjärvi, de alpina anläggningarna och fjällturismen lockar människor från när och fjärran.
Det är en utveckling som ger hopp om framtiden. Men om den goda trenden ska hålla i sig gäller det att hela samhällslivet fungerar.
Infrastruktur, sjukvård, skolor, kulturliv, fritidsgårdar med mera måste hålla toppklass.
Även bra vård och omsorg är tillväxtfaktorer.
Därför är det olyckligt att diskussionen om akutkirurgin skapat sådana hårda motsättningar mellan sjukvårdshuvudmannen landstinget och samrådsgruppen för Kiruna, som består av representanter för LKAB, Rymdbolaget, Kiruna kommun, Gruvtolvan, Företagarna i Kiruna och näringslivsbolaget Progressum.
Det kommer en dag efter akutkirurgibeslutet. Och då gäller det att alla inblandade parter kan ha en konstruktiv och framtidsinriktad dialog om vården i Malmfältskommunerna.
Det är inte bra att landstinget - som vill ta på sig den regionala ledartröjan och satsar stort på ett seminarium om en regional kraftsamling 8 juni - befinner sig på kollisionskurs med tunga samhällsintressen i Kiruna.