”Det känns lite svårt att prata om varför det är så få sjukskrivna i kommunen. Det är lite känsligt att säga, men det handlar nog i botten om pengar, att här finns andra förutsättningar att ta hand om sig själv.”
Så svarade en kvinna från Danderyd för drygt ett år sedan när DN frågade om varför just den kommunen har lägst andel sjukskrivna i landet.
Att olika högerdebattörer och borgerliga politiker hellre talar om attityder till sjukskrivning och att det finns individer som överutnyttjar sjukförsäkringen är kanske inte så förvånande.
Visst finns det dem som fuskar. Men grundproblemet när vi talar om de ökande sjukskrivningarna är ett helt annat.
Detta är svårt att förneka, även för den välbärgade medelklassen i moderatstyrda Danderyd.
Det räcker med att göra en resa längst med tunnelbanans röda linje i Stockholm för att få konkreta exempel på hur klasskillnaderna tar sig uttryck i hälsoskillnader.
I Danderyd, där arbetslösheten är låg och inkomsterna är höga, ligger medellivslängden i topp med 83,7 år. Men när tunnelbanan rullar söderut, på andra sidan Stockholm C, sjunker livslängden från station till station. När vi kommer fram till Vårby gård är medellivslängden drygt fyra år kortare än i Danderyd.
Ojämlikheten gör avtryck i våra kroppar och hälsotillstånd. De med minst makt över sin livssituation har högst sjukdomsrisk. Ohälsan har en tydlig klassdimension, men det handlar också om könsmakt.
De tuffaste livs- och arbetsvillkoren har arbetarklassens kvinnor. De har den högsta sjukfrånvaron och minst makt över sin arbetssituation. Samtidigt har de ofta orimliga prestationskrav riktade mot sig.
Många av LO-förbundens medlemmar möter dagligen en kronisk personalbrist och allt för slimmade och hierarkiska arbetsorganisationer, inte minst i den kvinnodominerade välfärdssektorn.
En del av dem får i praktiken själva betala sin sjukfrånvaro genom att tvingas gå ner i arbetstid när hälsan sviktar. De riskerar därmed att på ålderns höst bli ”fattigpensionärer”.
Det är ingen tillfällighet att LO-kongressens devis är ”investera för jämlikhet”. Sjukfrånvaron, rätten till heltid, rätten till en god arbetsmiljö och rätten till en trygg ålderdom hänger ihop. Det handlar om bristen på jämlikhet.
Ska vi förstå samspelet och mekanismerna bakom detta blir det mycket svårt om vi inte tar hjälp av begreppen klass, kön och makt.