Nytt år – nya möjligheter?

Eva Nordmark är ordförande i TCO. Hon skriver regelbundet gästkrönikor i NSD.?Foto: Bengt-Åke Persson

Eva Nordmark är ordförande i TCO. Hon skriver regelbundet gästkrönikor i NSD.?Foto: Bengt-Åke Persson

Foto: Bengt-Åke Persson

Politik2015-01-21 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Ett nytt år innebär nya möjligheter. Kanske drömmer just du om ett nytt jobb?

Oavsett om man är arbetslös eller har ett jobb är drömmen om ett nytt jobb vanlig. Bland TCO-förbundens medlemmar svarar så många som var tredje att man skulle vilja byta jobb. Eftersom drygt åtta av tio säger att de trivs på jobbet handlar det alltså inte om det. Viljan att byta jobb handlar snarare om lusten att utvecklas.

Ett stort hinder för att byta eller få jobb är dock bristande utbildning.

Det kan handla om att den utbildning man har är för gammal, eller att man helt vill byta bana och prova på något nytt.

Den utbildning man fick i skolan riskerar att föråldras snabbt då de nya jobben som skapas ofta har högre krav på kunskaper än de jobb som försvinner.

En nyckel för individen att kunna möta upp kraven på framtidens arbetsmarknad är att det finns goda möjligheter till utbildning under hela yrkeslivet.

Utveckling och omställningsförmåga är helt avgörande om Sverige i framtiden ska vara ett konkurrenskraftigt, hållbart välfärdssamhälle.

Dynamiken på arbetsmarknaden är stor. Varje år försvinner någonstans mellan 400 000 och 450 000 jobb och samtidigt skapas ungefär lika många nya. Vi behöver en utbildnings- och ­arbetsmarknadspolitik som kan matcha den dyna­miken, så att vi är rustade att kunna ta de nya jobben.

I ett hållbart arbetsliv där vi ska utvecklas och även kunna jobba längre krävs god tillgång till utbildning över hela landet.

Det behövs satsningar på distansutbildningar och fler fristående kurser på våra högskolor och universitet.

För attmänniskor ska våga satsa på nya jobb, nya möjligheter och ny utbildning behöver vi även ha en arbetslöshetsförsäkring som fungerar.

Tanken med en försäkring är att man tecknar den, i förhoppning om att aldrig behöva använda den. Men om man väl behöver använda den ska den ge ett bra skydd. I dag är det endast fyra av 100 arbetslösa tjänstemän som faktiskt får 80 procent av sin tidigare lön från a-kassan.

Att vi i Sverige har en arbetslöshetsförsäkring värd namnet är inte enbart bra för individen. Det är också bra för Sveriges ekonomi och omställningsförmåga. Det gör att en arbetslös har möjligheten att inte bara att hitta ett jobb, utan att hitta rätt jobb. Ett jobb som matchar ens utbildning, kompetens, erfarenhet och lust att utvecklas.

Allt annat är ett slöseri med resurser och dåligt för produktiviteten.