Nyrup-Rasmussen varnar för borgarna

Politik2010-05-14 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Det var slående när Dagens Industri i vintras påstod att "Sverige klarade krisen bäst", och någon vecka senare Aftonbladet redovisade en undersökning under rubriken "Sverige - sämst i kristider?".
Vad ska väljarna tro, budskapen förefaller oförenliga.

Inte alls, det handlar om vad man mäter. DI talar om statsfinanser och banker, AB om hur krisen drabbar välfärd och jobb.
Sverige har klarat statsfinanserna hyggligt, och våra banker har överlevt. Men när det t ex gäller ungdomsarbetslösheten harvar Sverige numera i EUs bottenskikt, och på den globala välfärdsranking som AB hänvisar till är Sverige bland dem som har rasat mest.

"Slaget om krispolitiken fortsätter", förklarade socialdemokraternas Europeiska ordförande, f d danske statsministern Poul Nyrup-Rasmussen, på ett seminarium i Europaparlamentet igår. För krisen är långtifrån över!
Nyrup gladdes åt att EUs finansministrar på två viktiga punkter har gått socialdemokratin till mötes, genom att inrätta en Europeisk krismekanism, som kan stödja dem som drabbas av problem, och genom att i positiv anda ta upp frågan om skatt på finansiella transaktioner.
"Men på flera områden måste vi fortsätta striden", menade han.

Det mest akuta handlar om avvecklingen av krisåtgärderna. Anders Borg går i spetsen för dem som talar för en drastisk "exitstrategi", d v s att vi så snabbt som möjligt ska dra tillbaka alla stimulanser och återgå till en strikt syn på budgetbalans.
"I så fall riskerar EU att halka efter, för både USA och Kina vill gå en mer expansiv väg tillbaka till tillväxt och jobb. De borgerligas åtstramning kan kosta Europa 4,5 milj jobb till 2013, jämfört med en mera offensiv tillväxtpolitik", hävdade Nyrup.

Men det handlar också om synen på krisen i Grekland, där vi nu utsätts för intensiv propaganda från finanssektorn, för att dölja boven i dramat, den internationella spekulationsekonomin, och istället lägga all skuld på "alltför generösa grekiska välfärdssystem".
Visst finns det skäl att kritisera grekisk ekonomisk politik, men att krisen har blivit så akut handlar mer om spekulation. Men eftersom starka finansiella lobbyister, uppbackade av den politiska högern, vill utmåla välfärden - inte spekulanterna - som bov i dramat har bilden av krisen fått en allvarlig slagsida.
Den debatten borde höras mer i vår valdebatt, för om väljarna får klart för sig att Anders Borgs "ansvarsfulla" politik drivs på bekostnad av jobben och välfärden skulle kanske förtroendesiffrorna se annorlunda ut.