Det är två försvagade giganter som mötts under Obamas veckolånga besök i Europa. Halva Europa befinner sig i ekonomisk kris, och EU håller på att bygga upp ett system för att hålla skuldtyngda länder om ryggen och förhindra statskonkurser.
Det råder social oro i Europa, och de nationella ledare som Obama skakat hand med i veckan är politiskt försvagade. Misstron mot EU:s ledarskap är ännu större.
USA:s ekonomi vill inte ta riktig fart efter finanskrisen. Taket för upplåningen måste höjas, och USA kan skatta sig lyckligt att världen ännu inte hittat någon annan valuta än dollarn att ty sig till. Obamas administration fortsätter att via riksbanken (Federal Reserve) föra en expansiv ekonomisk politik i hopp om tillväxten ska ta fart och reducera underskotten.
Hur man ska få fart på ekonomin är ett gemensamt bekymmer för USA och Europa, och den frågan kom förstås upp på den gamla rikemansklubben G 8 (med Japan men inte t ex Kina), som också möttes i förra veckan.
Ett annat samtalsämne är hur man ska förhålla sig till upproren i arabvärlden. Efter en viss tvekan finns nu en samsyn om att de demokratiska krafterna måste stödjas, om inte militärt så i alla fall politiskt och ekonomiskt. Men USA hesiterar fortfarande när det gäller länder som t ex Bahrain (där man har en stor flottbas), Jemen och Saudiarabien.
Den värsta huvdvärken för USA - och Europa - är Israel, som arrogant håller fast vid sin ockupationspolitik trots att landets isolering ökar från månad till månad. Härom dagen öppnade Egypten gränspassagen till Gaza, samtidigt som Hamas och Fatah ingått en allians.
Borta är snart alla diktaturer som direkt eller indirekt hjälpt Israel att förtrycka palestinierna. Obama har gjort klart att Israel måste acceptera 1967 års gränser som utgångspunkt för förhandlingar.
Frågan om en palestinsk stat kommer upp på FN:s generalförsamling i höst och där finns en stor majoritet för tanken.
Obama sade i London att USA och Europa ska fortsätta leda världen, även om Kina, Indien och andra tillväxtländer blir mer självsäkra. En ny allians mellan USA och Europa är välkommen, men ska vi utöva ledarskap i världen måste vi ha något annat att föregå med än bara vår ekonomi.
Vad som behövs är ett moraliskt ledarskap, och då får man inte favorisera vissa nationer och regimer. Mänskliga rättigheter är universiella och odelbara.
Det är hög tid att alla araber, inklusive palestinierna, får sina rättigheter.