Det var med tvekan som president François Hollande för en månad sedan skickade franska trupper till Mali för att rädda landet undan total kollaps. Väl vetande att operationen kunde ta lång tid och bli en kostsam historia för de franska skattebetalarna. Och att franska militära interventioner i de före detta kolonierna i Västafrika ses med misstro i omvärlden.
Men den här gången slöt världen upp bakom fransmännen, och syftet med interventionen får anses vara gott.
De väpnande extremistgrupper som ockuperat Malis norra del saknade helt politisk legitimitet och hotade inte bara Mali utan också grannländerna. Extremisterna utnyttjade en revolt bland folkgruppen tuaregerna för att snabbt erövra ett antal städer, däribland världsarvet Timbuktu, som de vandaliserat.
Nu är rebellerna bortdrivna av fransmännen som hyggligt nog låtit soldater från Malis armé tåga in som befriare i städerna. Samma soldater som lade benen på ryggen när rebellerna dök upp för ett år sedan. För att i stället ägna sig åt att göra statskupp i huvudstaden Bamako i södra Mali.
Där klamrar sig deras befäl fortfarande kvar vid makten, även om regeringen har en civil fasad. Den första uppgiften för Frankrike och dess allierade blir att återinföra demokratin och att omskola militären.
Därnäst kommer kampen mot fattigdomen. Så länge de unga männen saknar inkomster och framtidstro, kommer de att låta sig enrolleras av urspårade extremistgrupper som i sin tur skaffar pengar genom kidnappningar och knarksmuggling. Demokratiska och icke-korrupta regeringar i hela regionen är en annan ödesfråga.
Det är inte, som en del tycks tro, islamisternas framgångar i de första fria valen i Nordafrika som skapat den militanta islamismen i Sahara, utan tvärtom det mångåriga förtrycket av muslimska majoriter, t ex i Algeriet och Egypten. En utveckling som inlemmar dessa i ländernas demokratiska styre kommer att minska utanförskapet och förhoppningsvis också fattigdomen i regionen.
Men ska demokratin få en chans, måste man samtidigt bekämpa terrorismen. Terroristerna är inte många, men de har kapacitet att destabilisera länder och förhindra ekonomiska framsteg där sådana som bäst behövs.
Hollande har befriat Mali, nu måste afrikanerna befria sig själva. Gärna med teknisk assistans från Europa och USA, men med afrikaner på marken.
Utländska trupper drar i längden till sig terrorister. Se på Irak och Afghanistan!