Den sociala oron växer på nytt i det krisdrabbade Sydeuropa. Länder som Grekland, Spanien, Portugal och Italien kämpar med sparbeting som motverkar sitt eget syfte och är omöjliga att klara inom de snäva tidsramar som dikterats av mestadels konservativa regeringar i norra Europa, med Angela Merkel i spetsen.
Merkel liksom regeringarna i till exempel Finland och Nederländerna faller i sin tur undan för EU-kritiska partier i sina länder.
De EU-kritiska partierna finns både till vänster och höger. Men medan de förra förfasar sig över att EU är odemokratiskt och alltför marknadsanpassat, har partierna till höger ofta en nationalistisk och främlingsfientlig agenda. Det gäller till exempel Geert Wilders högerpopulistiska Frihetsparti (PVV) i Nederländerna.
PVV har trots detta fått stort genom slag för sina åsikter, och under de senaste två åren accepterats som stödparti åt en borgerlig minoritetsregering under högerliberalen Mark Ruttes ledning. Ruttes VVD fick förnyat förtroende i valet i september, men tvingas nu samarbeta med socialdemokraterna (PvdA), som gick starkt framåt.
PvdA:s nye ledare Diederik Samsom utmanade det EU-kritiska Socialistpartiet (SP) genom att anslå försonliga tongångar mot krisländerna i Sydeuropa. SP:s väntade framgång uteblev, medan Wilders parti backade kraftigt.
Den påtänkta "purpurkoalitionen" mellan högerliberalerna och socialdemokraterna får börja med att reda ut Nederländernas egen ekonomi. Eurokrisen har slagit hårt mot landet som befinner sig i recession, med stigande arbetslöshet och budgetunderskott.
VVD vill skära i välfärden. PvdA avvisar social nedrustning och vill ha en konjunkturöverbryggande politik. De vill också ha en mer solidarisk Europapolitik.
Vad kan vi svenskar lära av Nederländerna? Den borgerliga regeringen i Sverige inser förhoppningsvis att även rika länder behöver Europa, och att det kan vara dags att lägga av den arroganta och överlägsna tonen mot EU. Socialdemokraterna som numera inte vågar ta ordet Europa i munnen och talar om "affärsplaner" i stället för politik, kan lära sig att det går att vinna val på att våga tala vänligt om Europa och kräva att det egna landet blir mer "socialt".
Fotnot: Du kan läsa mer om Nederländernas val i skriften "Vart går Europa? Om politik, populism och socialdemokratins återkomst i Nederländerna", som kan beställas från Arbetarrörelsens tankesmedja.