Näringspolitiken spelade roll
Exemplet Mikromakarna visar vikten av aktiv lokal näringspolitik.
Den kommunala insatsen hjälpte Mikromakarna genom den akuta krisen.
Foto: K-L Sundqvist
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
130 jobb är enormt mycket för Pajala. I centralorten Pajala bor det bara ungefär 2100 människor. För hela kommunen är befolkningssiffran drygt 6 000 invånare.
För att göra en jämförelse: 130 jobb i lilla Pajala motsvarar ungefär 1 600 arbetstillfällen i Luleå kommun.
Därför är det ingen överdrift att beskriva data och elektronik som en stor basnäring för kommunen.
Flaggskeppet är Mikromakarna som har 38 årsanställda och som funnits i Pajala sedan 1987. I år förväntas verksamheten omsätta runt 100 miljoner kronor.
Mikromakarna är ett fint exempel på att det går att utveckla konkurrenskraftiga framtidsföretag även i norrländska glesbygdskommuner. Men det är även ett exempel på lyckad lokal näringspolitik.
2004 var Mikromakarna nära konkurs. Pajala kommun ställde dock upp med ett borgenslån för att rädda företaget ur den akuta krisen.
2007 var lånet återbetalt till kommunen. Samtidigt betalade Mikromakarna tillbaka en tidigare eftergiven hyresskuld.
På den borgerliga kanten pekar man ofta finger åt kommuner som engagerar sig i näringspolitiken. "Politiker ska hålla fingrarna borta. Marknaden ska sköta sig själv", enligt de marknadsliberala doktrinerna.
Exemplet Mikromakarna visar emellertid vikten av en aktiv lokal näringspolitik.
Om Pajala kommun inte hade hjälpt företaget att bygga en bro genom krisåren, hade det äventyrat en verksamhet med stor betydelse för orten. Då hade jobben och hela verksamheten riskerat att hamna någon annanstans i stället.