Minimalism och hållbarhet trendar

Hannah Bergstedt, Piteå, och övriga S-riksdagsledamöter från Norrbotten skriver regelbundet på sidan 2 i NSD.

Hannah Bergstedt, Piteå, och övriga S-riksdagsledamöter från Norrbotten skriver regelbundet på sidan 2 i NSD.

Foto: Jens Ökvist

Politik2018-02-06 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Jag tänker sällan så bra som i badet, eller på en skön skogspromenad. Kontakten med vatten, med natur gör huvudet klart och tankarna sorteras. Min källa till ro, till stillhet och tankar som löper fritt.

Hörde på radio hur miljöfrågan från att ha varit en av de viktigaste ”petats ned” i prioriteringsordningen inför valet.

Kring det finns såklart mycket att säga, men eftersom jag tror på devisen att väljarna röstar framtidsinriktat så kan jag inte annat än ­tänka att frågor som klimat och miljö måste vara ­viktiga i våra samtal.

För mycket talar ändå för, våra unga tycker nämligen att det är den viktigaste frågan.

Och på allt från TV4:s morgon-tv till flöden i sociala medier, ”trendar” minimalism och hållbarhet. Plötsligt har min farmor och mormor blivit trendgurus.

Visst, vi behöver blicka framåt och hitta nya innovativa lösningar för att klara av att mäkta med de mål vi satt upp för att minska våra avtryck på jorden. Det kan, rätt hanterat, bland annat bli en ny viktig marknad för råvaror i vårt fantastiska län men det skadar inte att blicka bakåt och ta efter en generation som verkligen kunde detta med hållbarhet.

Jag är i mångt och mycket mina mor och far­föräldrars barnbarn, då jag haft förmånen att växa upp nära dem. Jag har fått lära mig lappa och laga, spara – att använda till sista droppen. Inte kasta mat, inte köpa i onödan.

Självklart så är jag också min egen ­generation som matats med mode och trender, men i ­början av 2000-talet tröttnade jag. Jag slutade köpa livsstilsmagasin, avsa mig allt vad reklam hette och kastade ut tv:n.

Trött på att matas med budskap om att mitt liv och jag själv inte dög, utan behövde en pryl till (och en till, och en till….) för att bli lycklig. Det jag inte tänkte på då, var att det också var en av de bästa beslut jag tagit ur miljösynpunkt.

Jag vet att en del skakar på huvudet, att det är naivt att tro att våra egna små livsval spelar ­någon roll i det stora hela. För mig är det självklart att det krävs både och. Stora, ­internationella ­avtal och individuella livsval – som gör ­världen vi lånar av våra barn till en bättre plats att bo på, så att även de kan ta en ­skogspromenad, bada i sjö – eller att fler ska kunna ha det vi tar för givet – friskt dricks­vatten.

Tappar vi bort det, har vi också tappat framtids­inriktning.

Både i frågan om klimat och miljö – och att varje människa kan och bör påverka.