Makten över maten
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Löser vi en kris, tycks vi skapa en ny. När vi börjar köra på etanol, ökar det konkurrensen om jordbruksmarken och driver upp livsmedelspriserna.
Energigrödorna tär också på miljön och vattentillgångarna. En annan förklaring till matkrisen är att hundratals miljoner asiater fått råd att äta sig mätta. Då räcker de tillgängliga livsmedlen inte till för både inhemsk konsumtion och export. När man minskar svälten i ett område, ökar den på andra håll i världen.
En del bedömare tycks anse att matkrisen bara är tillfälliga anpassningsproblem och att marknadskrafterna snart kommer att fixa det hela genom ökat utbud. Somliga ser rentav de höjda matpriserna som en ny chans för världens fattiga, som till stor del lever på småskaligt jordbruk. De kan öka sina grödor för avsalu och få in kontanter.
Marknaden kommer säkert att se till att det finns livsmedel för alla som har råd att betala vad de kostar. Även om befolkningen växer.
Frågan är hur det går för dem som inte har råd att betala. Vem kommer att tjäna och förlora på matprishöjningarna? Och vem får makten över maten i framtiden?
Saudiarabien har redan börjat köpa upp risodlingar i Thailand för att säkra tillgången på ris för sin egen befolkning och för att sälja vidare till andra köpstarka länder i Mellanöstern. Kanske också använda riset som politiskt påtryckningsmedel.
Ryssland har stora möjligheter att snabbt öka livsmedelsproduktionen och lär inte dra sig för att använda maten som ett nytt oljevapen.
Vad har ekonomiskt och politiskt marginaliserade afrikanska småbönder att sätta upp mot multinationella företag och/eller stater som vill åt deras mark för att odla mat eller energigrödor i stor skala?
Inte ens starka och progressiva som regeringar som Lulas i Brasilien orkar stå emot trycket. Härom veckan avgick den stridbara miljöministern Marina Silva i protest mot att jordbruksindustrin tillåts fortsätta att skövla Amazonas i stället för att utnyttja den befintliga jorden bättre.
Vi har redan sett social oro och kravaller i matkrisens spår. Det lär det bli ännu mer av det slaget framöver, om marknaden ska svara fördelningen av maten.