Herr/fru talman.
Att arrangera ett vÀrldsmÀsterskap i vinteridrotten ishockey i vÄrmÄnaden maj Àr helt fel. Vad tog det Ät valberedningen som utsÄg dessa nötter till beslutsfattare? Jag yrkar bifall till vÄren och anser att riksdagen ska uttala som sin mening, att ansvarigt statsrÄd bör ge Internationella Ishockeyförbundet en rejÀl tryckare.
NÀr jag ÀndÄ Àr uppe i talarstolen vill jag göra kammarens ledamöter uppmÀrksamma pÄ de potthÄl som försvÄrar trafiken, kommunikationerna i stort och dÀrmed demokratin.
Tack för ordet.
Finansparet Sven Hagströmer och Mats Qviberg figurerade ofta i media. De tvÄ mÀnnen var Àgare till en omtalad och av mÄnga hyllad bank, HQ Bank. Till kÀndisskapet bidrog att Hagströmer gÀrna berÀttade för politiker hur ett land ska skötas och Qviberg levererade sarkasmer om mindre lyckosamma aktörer pÄ finansmarknaden.
"Hans bedömning av risk Àr en annorlunda Àn min. Jag vÀrderar min nattsömn", sa Qviberg om en kollega. Jojo, hur det skulle bli med Q:s nattsömn fick vi sÄ smÄningom veta.
Banken gick bra. Rapporterna till sparare och Àgare var brÀddfylld av optimism och garnerad med framtidstro. Men sÄ kom Catharina Lagerstam in i styrelsen för banken.
Den erfarna ekonomen upptÀckte snabbt att bankens tillgÄngar var kraftigt övervÀrderade. Det innebar att sparare, andra kunder, marknaden i stort, smÄÀgarna förts bakom ljuset.
Lagerstam tvingades bort. Hon hade inte nerver för att sitta i styrelsen, sa Qviberg (ett uttalande som han sedan bad om ursÀkt för).
Efter mÄnga turer, dÀr de usla affÀrerna fortsatte medan cheferna fick allt bÀttre ekonomiska villkor, slog sÄ Finansinspektionen till. HQ Bank förlorade tillstÄndet. Det var det absolut vÀrsta som kunde hÀnda. Och nu fanns ingen reservutgÄng för de glada gamÀngerna Hagströmer och Qviberg. Banken köptes upp av Carnegie.
"Den stora bankhÀrvan" Àr skriven av Carolina Neurath, 28-Ärig ekonomijournalist vid Svenska Dagbladet. Det hon presterat Àr imponerande och boken Àr spÀnnande som en deckare. Jo, jag lÀser ett kapitel till innan det Àr dags att slÀcka...
Neurath redogör pÄ ett begripligt sÀtt för de ofta avancerade turerna i finansvÀrlden och tecknar övertygande portrÀtt av finansmÀn och folk pÄ bankgolvet.
En episod har etsat sig fast. MÄnga anstÀllda pÄ HQ hade lÄnat upp pengar för att köpa konvertibler i banken. Nu var dessa vÀrdepapper vÀrdelösa men skulderna fanns kvar. Kunde halvmiljardÀren Qviberg tÀnka sig att öppna plÄnboken?
"Det finns inte pÄ vÀrldskartan", sa han och tryckte i sig en varmkorv.
Tala om maktens arrogans.
Man vill ju hoppas att Neuraths kunniga och vassa bok Àr ett tecken pÄ att svensk ekonomijournalistik förbÀttrats. Alltför lÀnge bestod den mest av att finansgudar avbildades i magasinen och att journalisterna stÀllde devota frÄgor om geniernas förklaring till succéerna.
Carnegies sammanbrott och HQ Banks fall kan ha markerat en förÀndring. Ekonomijournalisten Andreas Cervenka, kollega till Neurath pÄ SvD, Àr alltid lÀsvÀrd. SÄ nog finns det hopp. "Den stora bankhÀrvan" Àr en toppenbok.
Jag sÄg just Ärets första bofink. Vilken lycka.
Den sista timmen pÄ kaféet talas det bara arabiska.
"Jag förstÄs hur ni kÀnner er nÀr ni sitter pÄ en buss dÀr alla pratar svenska", sa jag.
Det var givetvis kriget som stod i centrum. Rapporter om överfall och nya bomber. Om hus i Aleppo som störtat samman och mÀnniskor i Homs som flytt ut till den nÄgot mindre osÀkra landsbygden. MÄnga av flyktingarna har Facebook och mobiler. De kan hÄlla kontakt med vÀnner och anhöriga. Men oron blir inte mindre för det. Jag frÄgar om vi kan göra nÄgot.
"Se till att de sÀtter in en buss pÄ kvÀllen", sÀger en ung man frÄn Damaskus, "sÄ att man kan ta sig hem till Offerdal frÄn stan."
I detta instÀmmer mÄnga födda i Grötom, Oxböle och Lien. Vissa krav Àr universella.
Av tekniska orsaker kan jag inte visa nÄgra bilder av alla fiskar jag fÄngat i vinter. Förmodligen kan felet hÀrledas till valberedningen.
Ha det nu sÄ bra. Se upp för de förrÀdiska isarna!