Lutningen viktig i Holland

En vänsterdominerad nederländsk regering skulle stärka de krafter som vill se ett mer progressivt Europa.

Emile Roemer (Jonas Sjöstedts motsvarighet i Nederländerna) har vind i seglen inför valet 12 september.

Emile Roemer (Jonas Sjöstedts motsvarighet i Nederländerna) har vind i seglen inför valet 12 september.

Foto: MARGRIET FABER

Politik2012-09-05 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Den ekonomiska och sociala oron från euroområdet har dragit in över det (hittills) ekonomiskt stabila men politiskt turbulenta Nederländerna. Det märks i kampanjen inför nyvalet den 12 september.

Väljarna söker sig mot ytterkanterna, i hopp om att finna kvicka och smärtfria lösningar på de problem som tornar upp sig. EU-skepticismen är utbredd.

De partier som brukade styra landet, det socialt orienterade kristdemokratiska partiet (CDA) och socialdemokraterna (PvdA), ser båda ut att göra dåliga val. CDA överflyglas av det liberal-konservativa VVD (Folkpartiet för frihet och demokrati).

Socialdemokraterna pressas tillbaka av Socialistpartiet (SP), ett vänsterradikalt (somliga föredrar att kalla det vänsterpopulistiskt) parti med maoistiska rötter som "socialdemokratiserats" och gått framåt under 2000-talet.

Socialistpartiet har under sommaren legat etta i opinionsmätningarna, en position som skulle ge dem initiativet i de kommande regeringsförhandlingarna, kanske rentav statsministerposten. Att ett parti till vänster om socialdemokraterna bildar regering i det moderata Nederländerna vore naturligtvis en sensation.

Även om SP på sistone tappat ledningen till VVD, ser partiet ut att få en femtedel av rösterna och fördubbla platserna i parlamentet. Geert Wilders extremt muslimfientliga Frihetsparti (PVV) tappar dess bättre mark, trots försök att flytta fokus från invandringsfientlighet till EU-kritik, vilket försvagar högersidan. PVV har fungerat som stödparti för den avgående ministären Rutte (VVD).

Tillväxten i Nederländerna har så gott som avstannat, arbetslösheten ökar, om än långsamt och från av Europas lägsta nivåer, och statens utgifter ökar mer än inkomsterna.

De konservativa vill höja pensionsåldern från 65 till 67, öka självkostnaden i sjukförsäkringen rakt av osv. Samtidigt vill de sänka skatten med 1000 euro för alla.

PvdA vill inkomstpröva självkostnaden och höja pensionsåldern successivt så att den kommer upp i 67 år 2025 (!). SP kan inte tänka sig någon höjning före 2020.

Den regering som bildas efter valet måste bygga på kompromisser, antingen den lutar åt vänster eller höger. Men det är viktigt åt vilket håll Nederländerna lutar.

En vänsterdominerad nederländsk regering skulle stärka de krafter som vill se ett mer progressivt, demokratiskt och ansvarstagande Europa. En högerstyrd regering stärker den stagnationspolitik som förs idag.