Det kan tyckas vara en märklig titel på en debattbok:
"Tillsammans i lust eller blomstring?" (Hjalmarson & Högberg).
Det är heller ingen riktigt vanlig politisk skrift som förre LO-ekonomen Dan Andersson författat.
Utgångspunkten är frågan: Hur mår Sverige idag?
Det korta svaret är att det inte alls står så bra till som många tror.
"Jag ifrågasätter om de senaste 25 årens utveckling verkligen skapat lycka och välgång. Jag undrar om vi helt enkelt är på fel väg", skriver Dan Andersson.
Han bygger under sin skepsis med kända fakta om försämrade resultat i skolan, om bristande investeringar i bostadsbyggande, miljöförbättringar och kommunikationer.
Men han pekar också på mindre uppmärksammade tecken:
De sociala utgifterna, som andel av BNP i Sverige, har minskat dramatiskt de senaste decennierna.
Ökande fetma och växande blodtrycksproblem signalerar stora framtida bekymmer med folkhälsan.
Sjukvårdens resurser till snabba insatser för lindrigt sjuka har ökat medan tiden för kvalitetsarbete och forskning minskat.
Det är här orden lust och blomstring kommer in i bilden.
Lusten är den "korta nyttans princip" medan blomstring står för självförverkligande och ett gott och fullvärdigt liv.
Dan Andersson menar att vi idag ägnar alldeles för mycket tid åt att tillfredställa kortsiktiga behov jämfört med viktigare långsiktiga mål.
"Frihet har blivit ett medel som uttrycks genom en marknadshandling istället för frihet som ett mål för individens liv", skriver han också.
Som förklaring till den värdeförskjutning som ägt rum pekar Dan Andersson på det tänkande som ofta kallas nyliberalism eller ekonomism, men som i grund och botten är en filosofisk lära som heter utilitarism.
Utilitarismen hävdar att den samlade mängden lycka i ett samhälle är summan av alla individuella beslut. Individens strävan efter lust eller lycka antas leda till ett gott samhälle för alla.
Men det stämmer inte, menar Dan Andersson. Enskilt rationellt handlande kan få kollektivt irrationella följder. Miljöfarliga utsläpp och fri etablering av skolor är två exempel.
Varje individs bidrag till miljö utsläppen kan vara minimala men sammantaget leder de till dramatiska konsekvenser för jordens klimat.
Föräldrars val av friskolor till sina barn ökar deras frihet, men - har det visat sig - till priset av en förlust för samhället i form av sjunkande genomsnittlig kunskapsnivå.
Det blir inget gott samhälle när alla försöker förverkliga sina önskningar om samtidigt viktiga mål försummas. Det goda samhället förutsätter ömsesidighet.
"För att individen ska vara fri i bemärkelsen självständig behövs goda förutsättningar för att människor ska leva väl tillsammans", summerar Dan Andersson.
En vänstervision förvisso - men även Socialdemokraterna behöver fundera över om partiets politik i alla delar får Sverige att blomstra.