Män kan komma i kalsonger till jobbet och bli fullt påklädda av arbetsgivaren. För vaktmästare, maskinister, renhållningsarbetare och andra mansdominerade grupper är rätten till arbetskläder självklar.
Samtidigt tvingas anställda, många av dem kvinnor, inom vård, äldreomsorg och barnomsorg betala ur egen ficka för kläder som krävs på jobbet.
Att det ser ut så här är fullkomligt oacceptabelt. Det menar jag och många med mig.
En pinfärsk studie som Kommunal låtit ta fram visar att åtta av tio tycker att det är en självklarhet att förskolepersonal utrustas med funktionsplagg som vinterjacka, täckbyxa och regnställ.
Glädjande nog ser vi nu exempel på modiga politiker i vårt avlånga land som fått upp ögonen för hur orättvisa villkor slår mot anställda inom kvinnodominerade yrken.
I Luleå satsar man både inom socialförvaltningen och inom barn- och utbildningsförvaltningen för att fler ska få arbetskläderna betalda av arbetsgivaren.
Tillsammans med fackliga representanter på arbetsplatserna ska kommunen ta fram schysta och funktionella plagg. Kommunal i Luleå är noga med att det inte handlar om en quick fix. Nej, här måste de som ska bära kläderna själva måste vara med och påverka hur plaggen ska utformas och se ut.
Fem miljoner kronor investeras och planen är att de nya rutinerna ska vara på rull efter sommaren.
Det här är en riktigt smart investering. Du som jobbar får tillgång till kläder som minskar risken för sjukdomar och skador. Men du blir också lättare att identifiera om du bär kläder som är enkla att känna igen.
För äldre personer som är beroende av hemtjänst, och som varje vecka släpper en rad olika personer över tröskeln, är igenkänning en fråga om livskvalitet. Arbetskläderna bidrar med andra ord till att skapa trygghet och kontinuitet.
Satsningen är ett resultat av stark facklig-politisk samverkan. Nu räknar vi med att fler kommuner tar rygg på föregångare som Luleå. Rätt till schysta arbetsvillkor är en konkret och viktig jämställdhetsfråga som Kommunal kommer att driva hårt.
På Socialdemokraternas kongress i april hoppas vi på att ombuden ska våga ta ställning för de anställdas villkor – och för en utveckling av svensk välfärd.