Norrbottens Handelskammare är en näringslivsorganisation med anor. Handelskammaren grundades 1904 på Stadshotellet i Luleå. 107 år senare har handelskammaren kontor i samma byggnad.
Andreas Lind, vd för Norrbottens Handelskammare, känner vind i seglen.
Det går bra för näringslivet i Norrbotten, vilket märks även hos handelskammaren.
"Vi har ökat medlemstalet tre år i rad. Just nu har vi 260 medlemmar i Norrbotten. Före årsskiftet räknar vi med att ha 300 medlemmar", säger han.
Lind upplever även att de frågor som handelskammaren talar om är "inne".
"Företagen har ett behov av att vi löser generationsväxlingen, kompetensförsörjningen och infrastrukturen. Det är frågor som handelskammaren talat om länge och där vi har hög trovärdighet", säger han.
Handelskammarens vd sparar inte på krutet när han talar om kompetensförsörjningen.
"Vi är fullkomligt ute och cyklar i Norrbotten. Vi har en stor miss-match på arbetsmarknaden. Varje dag får jag telefonsamtal från medlemsföretag som inte får kompetent personal. Det finns brist på bland annat bergsingenjörer, systemtekniker och internationella säljare", konstaterar han.
"Samtidigt har vi en hög ungdomsarbetslöshet. Vi har misslyckats med att utbilda ungdomarna för de jobb som finns", säger han.
Problemet märks i hela landet, men är särskilt påtagligt i Norrbotten.
"Norrbotten har inte upplevt en sådan industriell expansion sedan början av 1900-talet. Näringslivet skriker efter kompetens. Vi har en stark utveckling i Malmfälten och Pajala men även längs kusten", säger han.
Tommy Waidelich, Socialdemokraternas nya finansministerkandidat, har hånats för sitt tjat om "miss-matchen" på svensk arbetsmarknaden. Men uppenbarligen är han inte fel ute.
Signalerna från näringslivet är tydliga. Det finns stora behov av fler platser inom yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning.
Av tradition har handelskamrarna alltid varit engagerade i transportfrågor. Kungliga Majestätets skrivelse 1916:599 talade om att "främja handelns, industriens och sjöfartens intressen".
Det trafikpolitiska engagemanget märks även hos Norrbottens Handelskammare.
Lind är varm anhängare av Norrbotniabanan - det vill säga bygget av 27 mil ny räls mellan Umeå och Luleå.
"Det är fullt på stambanan. Vi har småföretag som vill skicka sina produkter på järnväg. Men de kan inte därför att det saknas kapacitet", säger Lind.
Han reagerar starkt mot kraven på att det regionala näringslivet ska finansiera den nya kustjärnvägen.
"Det gör mig riktigt arg. Det finns ingen annanstans i landet där näringslivet ställs inför samma krav", säger Lind.
Norrbotniabanan är dock inte den enda frågan på dagordningen. Även flyg, hamnar och nattåg engagerar Lind och hans medarbetare.
"Nyligen träffade vi Lena Erixon, generaldirektör på Trafikverket, om nattågsförbindelserna till länet. Norrbotten kommer att få behålla två nattåg under kommande fem år", säger han.
Men Lindh betonar att det även gäller för norrbottningarna själva att ta tillvara de möjligheter som nu erbjuds för turist- och besöksnäringen.
"Vi har bildat en grupp som ska arbeta med det och hur vi kan öka antalet passagerare på nattågen", säger han.
Jag talar med Lind ungefär en timme. Han nämner knappt ordet "skatter" under vårt samtal. I stället talar han om sådant som skatterna finansierar - utbildning och infrastruktur.
Det borde vara en väckarklocka. Det är av intresse även för företagare och entreprenörer att vi satsar ordentligt på infrastruktur, utbildning och samhällsservice. Vi lever inte av jobbskatteavdrag allena.