Lenins ledsagare & en bokbeställning

Politik2011-11-26 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

En mycket konstig novembermånad. Det är mest barmark. Fasan för många är tanken på en grön första advent. Och än värre: en grön jul. Det är inte utan att man förstår de människor som bad till gudarna och försökte frammana nederbörd.

Undrar just om inte en och annan skoterförare stått ute i garaget och bett en stilla bön om snöfall.

Jag åkte i veckan ned till den vackra kuststaden Sundsvall för att tala på Kulturmagasinet.

Under min uppväxt var dessa enorma magasin nära hamnen förvaringsplats för kaffe, bananer, äpplen och andra importerade varor.

När lagringssystemen ändrades stod magasinen där som väldiga monument över en svunnen epok. En del ville att stenhusen skulle jämnas med marken.

Den socialdemokratiska kommunledningen drev då igenom idén att förvandla magasinen till kulturhus. Förväntningarna har överträffats med råge.

Nu firar Kulturmagasinet tjugofemårsjubileum och det finns all anledning att hylla detta kulturbygge.

Jag talade bland annat om Ture Nerman, mest känd för dikten "Den vackraste visan om kärleken". Han var verksam i Sundsvall i början av förra seklet. På Nya Samhället, som Dagbladet hette på den tiden, införde han stavningsreformer. Sverige skulle stavas Svärje, ljus blev jus och hjärta skrevs järta.

När Lenin kom till Stockholm, på väg till revolutionen i Ryssland, var Ture Nerman på plats för att ledsaga ryssen. I olika perioder var poeten riksdagsman, först för kommunisterna och sedan för Socialdemokraterna.

På sextiotalet uppträdde den gamle revolutionären som en ihärdig försvarare av USA:s blodiga fälttåg i Indokina.

Visst var Nermans utveckling tragisk, men inte unik. Många som tände sina facklor i Brand släckte dem i Svenska Dagbladet, som någon fyndigt formulerade det hela.

Att ta sig de drygt fyrtiofem milen över dagen är inget problem. För inte så länge sedan var en sådan resa ett långt och stort projekt. Abraham Lincoln var advokat i Illinois och fick rida till olika rättegångar. Ibland blev det långa utfärder som varade i flera veckor. Sedan kom järnvägen och allt förändrades.

Staffan Ekendahl har skrivit en mycket intressant biografi om den största av USA:s presidenter: "Abraham Lincoln, hans liv och tid" (Norstedts).

I boken får man givetvis veta mycket om Lincolns fascinerande liv och hans stora insatser i politiken. Men boken är samtidigt en bra lärobok: man får veta en del om det politiska systemet i USA, hur landet växte fram, hur tekniska landvinningar förändrade tillvaron.

När Lincoln höll sitt installationstal som president, i mars 1861, dröjde det en dryg vecka innan invånarna i Kalifornien fick veta vad han sagt. Telegrafen var inte utbyggd utan talet fick transporteras med den vanliga posten över det stora landet. Mest på hästryggar, förmodar jag.

Vid två tillfällen försökte Lincoln bli senator men han misslyckades. Det var kampen mot slaveriet som gjorde att han blev ett stort nationellt namn och slutligen vald till president.

Lincolns huvudmotståndare vid många tillfällen hette Stephen Douglas, också han från Illinois och en tongivande politiker i hela USA. Till saken hör att Douglas i unga år uppvaktade Mary Todd, som senare blev Lincolns hustru.

Jag vill veta mer om Stephen Douglas! Han var uppenbarligen en formidabel politiker men utan Lincolns moraliska patos.

Hoppas att Ekendahl tänder på idén och skriver en bok om "Den lille jätten" Douglas.


Ska jag uttala mitt förtroende för ärkebiskopen? Nej, jag är inte medlem av Svenska Kyrkan så det passar sig inte.

Men den uteblivna förtroendeförklaringen ska inte tolkas som att jag kräver att ärkebispen ska avgå.

I morgon infaller första advent. Ett vanligt scenario. Man plockar fram adventsstaken och den lyser inte. Man åker till stormarknaden och köper nya glödlampor. De passar inte och eftersom förpackningen är uppriven kan inte lamporna lämnas tillbaka.

Redan nu har man överskridit gränsen för vad en ny adventsstake kostar (om man räknar in bensinpengar och betalningen för nya lampor). Så står en skinande ny stake där och man kan läsa en bön över det resursslöseri som hotar livet på den gröna planeten.

Ha en fin sista novemberhelg. Och be gärna en bön att det ska komma snö.