Under vackraste vårvintern har jag i år tillbringat min tid med KU-granskningar.
En viktig del i konstitutionsutskottetsarbete är granskningen av regeringen. Det är något som just nu är högaktuellt i utskottet och våra utfrågningar av statsråden brukar få stor uppmärksamhet. Under hela året har riksdagens ledamöter möjlighet att anmäla regeringen om de tycker att fel begåtts.
Som det framställs i media kan det ibland verka som att en anmälan i sig är bevis för att den förtjänar kritik.
Så är inte fallet.
Efter ett visst datum sammanställs alla anmälningar och då börjar granskningsarbetet.
Anmälningarna kan till exempel handla om ministerstyre. Med det menas att ministern gått in och påverkat ett ärende som en myndighet egentligen ska bestämma i.
Andra gånger kan kritiken gälla ett uttalande av en minister, statsministerns förhållande till en journalist, en resa på statens bekostnad eller utnämningen av en hög chef inom staten.
Riksdagsledamöterna får anmäla både sittande regering och tidigare regeringar men generellt krävs det grova övertramp för att tidigare regeringar ska bli kritiserade. Det är också svårt att utreda gamla händelser, tjänstemännen på regeringskansliet kan ha slutat och tidigare regering har kanske inte fått fortsatt förtroende.
Efter att anmälningarna kommit in, begär vi information från regeringskansliet, så kallade skriftliga frågor.
Därefter har vi lättare att se om det finns anledning till ytterligare frågor för att klargöra vad som hänt och vilka personer vi ska kalla till utfrågning.
Utskottet ska granska regeringen objektivt och inte lägga någon tonvikt vid dess partibeteckning. Det som ska granskas är förstås inte den förda politiken utan om regeringen agerat utanför sin befogenhet.
Om man tittar på KU-utfrågningarna kan detta ibland vara otydligt, ledamöterna lägger gärna in partipolitik i sina frågor till statsråden.
Statsråden som blir utfrågade har en möjlighet att förklara sig och det inträffade och här är det återigen något som kan framställas som att det redan där är klart att kritik är befogad – granskningen är inte avslutad vid utfrågningen och därmed vet vi inte om kritik ska utfärdas eller inte.
När vi till slut gjort klart utredningsarbetet sammanställer vi allt i granskningsbetänkandet – utskottets åsikt om de olika anmälningarna.
Om regeringen får kritik i vissa anmälningar (mig veterligen har ingen regering undgått kritik, någonsin) ska det ses som områden vi från utskottet anser att regeringen ska se till att ändra sitt arbetssätt i.
Vårvintern har passerat och snart går vi in i försommaren, då ska betänkandet debatteras och allt går att se på riksdagen.se.
Väl värt en titt tror jag – om inte annat för att få se hur arbetet ska gå till!