Julen närmar sig. Många beskriver en längtan och många pratar om en stress. I år pratas det också om att julen ligger dåligt till och inte innebär klämdagar och lång ledighet per automatik.
Många pratar också om att julen är för barnen och att det är för deras skull man vänder ut och in på sig själv för att ordna julstämning och paket under julgranen. Och jag kan inte låta bli att tänka på alla dem som inte vill att julen ska komma och som knappt vågar tänka på hur julen ska bli.
Jag tänker på barn som inte skriver en önskelista för att de inte vill stressa sina föräldrar med önskningar som de vet att det inte finns pengar till. På barn som redan när de lämnar skolan för jullov oroar sig för vad de ska säga när de kommer tillbaka.
När frågor om julklappar och aktiviteter kommer och de känner sig manade att ljuga för att inte behöva visa att deras föräldrar inte har resurser till varken julklappar eller något annat.
Jag tänker också på människor som har ett behov av vardag, på människor som hatar högtider och de ledigheter dessa medför. En kvinna jag mötte som var utsatt för våld av sin man beskrev detta. Hon beskrev ett behov av rutiner, förutsägbarhet och därmed lugn.
Hon beskrev en enorm oro för lediga dagar utan rutiner och mycket tid tillsammans. En oro som baserade sig på att hon visste att våldet eskalerade under ledigheter. Ledigheter innebär fler tillfällen till våld. Hon hade också rätt. Den sista jul som firades som den familj de var med sina barn var inte en sådan jul som visas upp i tv eller reklamblad. Det var en jul kantad av smärta, sjukhusbesök och rädsla. Hon har kämpat sig ur detta och kan idag se fram emot ledigheter. Men precis som jag så kan hon inte låta bli att tänka på dem som förknippar ledigheter med skräck och ångest.
Jag har inget som helst uppsåt att grusa förväntningar eller längtan efter julen för någon. Men jag tycker att det är viktigt att aldrig glömma bort dem som inte tycker att julen är så himla härlig. Det är svårt att vara i behov av stöd och hjälp när det är jul för stora delar av samhället hålls stängt.
Det finns dock många vägar att gå för att hjälpa människor som har det svårt. Man kan exempelvis engagera sig ideellt som medmänniska i olika organisationer eller bidra med julklappar som delas ut till behövande. Att visa omtanke och medmänsklighet behöver inte vara svårt. Med det önskar jag er en god jul!