När det gäller Nato vill Sverige ha samarbete, men inte medlemskap.
”Det är regeringens inställning. Vi vill behålla vår handlingsfrihet, och inte delta i ömsesidiga kollektiva säkerhetsbeslut. Samarbete ska beslutas i varje särskilt fall, och det kan avse övningsverksamhet, materielutveckling och internationella operationer. ”
Det slog försvarsminister Peter Hultqvist nyligen fast vid seminariet ”Sverige, Ryssland och Ukrainakrisen” i Stockholms ABF-hus.
Hultqvist gav en mörk bild av utvecklingen i Ryssland.
”Landet har en auktoritär regim som är beredd att använda militära medel för att uppnå politiska mål och bryta internationella lagar. Situationen i Europa har destabiliserats. Ukraina har rätt att välja sin egen väg. De baltiska länderna måste få uppleva trygghet”, menade han.
Försvarsministern konstaterade att läget i vårt närområde har förändrats genom militär upprustning och ökad övningsverksamhet, desinformation och mer underrättelseverksamhet.
”Vi måste därför öka vår militära förmåga och stärka incidensberedskapen. Vårt eget territoriella försvar ska återigen bli huvuduppgiften, och deltagande i internationella operationer ske därutöver”, menade försvarsministern och förutskickade regeringens försvarspolitiska proposition 24 april.
”Det nordiska försvarssamarbetet ska byggas ut, särskilt med Finland genom det försvarsavtal vi nyligen blivit överens om med finska regeringen. Europas länder måste hålla ihop. EU:s solidaritetsförklaring förpliktigar oss att ge medlemsländerna bistånd som inte exakt kan förutses och särskilt måste beslutas i varje fall. Den transatlantiska länken med amerikansk militär närvaro i Europa behövs”, fortsatte försvarsministern och avslutade:
”Vi behöver också använda diplomatin. Och trots det auktoritära styret vill den svenska politiken stödja det ryska civilsamhället och organisationer som verkar inom detta, och markerade därmed en bredare ansats i regeringens Rysslandspolitik.”
Så kallade nationella förrädare jagas i Ryssland, och organisationer omgärdas av nya frihetsinskränkande lagar och regler. Krim kommer inte att återlämnas.
Gudrun Persson, forskningsledare vid FOI, som också deltog vid seminariet, sa:
”En lag ger justitieministeriet rätt att bestämma vilka organisationer som ska betecknas som ’utländska agenter’ därför att de ’bedriver politisk verksamhet’ och ’får finansiering från utlandet’. Enligt ryska politiska ledningens syn iscensattes Majdan av utländska underrättelse- och säkerhetstjänster och genomförde en statskupp i Ukraina.”
”De nationalistiska och antivästliga dragen har blivit allt tydligare sedan Putin åter blev president 2012.”, konstaterade Gudrun Persson.